Mamma, nuppa den!
Signe har full koll på vad de flesta på förskolan heter och även deras föräldrar! Mamma Malin sa Signe för nån vecka sedan, vems mamma är det frågade vi. Englas mamma. Jaha. Javisst var det så. Såklart. Fröknarna sa imorse att hon har otrolig koll på allas föräldrar.
Igår när jag lämnade Signe kom en pojke som heter Ville som går på hennes avdelning fram och tog henne i handen när de gick ifrån kapprummet. De gick och kikade på varandra, hand i hand, fram till "gymparummet". Så söta! Och idag stod hans storasyster och väntade på Signe när hon kom. Då berättade hon att Ville brukade pussa och krama Signe och att han pratar om Signe hemma så att deras mamma undrade vem Signe och Signes mamma var. De är väl för goa!
Signe gillar ju verkligen att vara på förskolna, igår hade de haft "gymnastik" och Signe hade sprungit runt och skrattat som en toka. Men imorse när jag sa att vi skulle åka till förskolan sa hon "näe" varje gång. Jag frågade om någon var dum på förskolan och hon svarade att jo, Einar. Einars namn kom upp igår också då jag frågade om det var någon på förskolan som brukade knuffas, hon har börjat knuffa på mig och Per, Signe svarade att Einar knuffas... Så jag frågade Stina som tog emot oss imorse om det kan ligga någon sanning i det hon säger. Och jo, det kan nog visst ha varit så att Einar har knuffats lite. Vi får hoppas att det är rätt oskyldigt :) För idag hade hon knappt velat följa med Per hem! Hon hade velat vara inne på jordgubben med de lite större barnen, nästa avdelning, hela dagen.
Helgen kommer jag och Signe att spendera i Sala med mina gymnasiekompisar! Vi träffades i maj sist utan barn och nu är det dags i Sala med barn. Vi är tre som har barn med två månaders mellanrum mellan varje. Jag har berättat för Signe att vi ska hälsa på Hannes och Neo på lördag och att vi ska åka bil länge eftersom de bor långt borta. Ikväll när hon skulle sova babblade hon som vanligt om allt och inget och då konstaterade hon: Neo Hannes, långt borta bilen. Det ska bli jättemysigt att komma iväg och träffa tjejerna och även att barnen ska få träffas och leka lite.
Ikväll var mamma och pappa här och lekte med Signe. Vi lärde att man ska räkna medan man väntar på att de andra ska gömma sig när man leker kurragömma. Så Signe stod och räknade till 10 varje gång. Det är så långt hon kan räkna. Och hon kan räkna väldigt fort! När det var hennes tur att gömma sig kröp hon alltid fram när mamma började leta. Det såg så roligt ut! Mamma låtsades inte se henne först så Signe gick bakom mamma och letade efter sig själv. Signe tyckte det var väldigt roligt och ville göra det flera gånger. Varje gång samma sak. Hon gömde sig på samma plats och kröp fram precis när mamma skulle börja leta för att visa vart hon fanns. Gojäntan!
Vi har en tjej som älskar broccoli. Och idag hade de fått ansiktsmålning på förskolan. Signe var en kattunge :)
Köksplaner
Igår somnade jag på soffan för första gången på huuuur länge som helst. Per sover minst en gång per dag på soffan. Han har också noll självdisciplin när det kommer till den saken. Men igår var jag så trött så jag hade ont i ögonen när vi skulle kolla på film efter dansbandskampen. Så jag gav upp. Jag la mig tillrätta och sa att jag skulle sova. Efter 40 minuter vaknar jag till och då gjorde jag mig i ordning för sängen. Ikväll är Per och spelar innebandymatch så jag ska nog försöka komma i säng i tid. Försöka.
Jag har inte fotat en enda bild på hela veckan. Det var verkligen trökväder i helgen och då blir jag inge sugen på att fota. Inne har vi världens sämsta ljus så man måste nästan alltid använda blixt vilken också drar ner suget. Trök trök trök. Idag var jag och Signe ut på förmiddagen och gjorde lite sandkakor och hon åkte på sin trehjuling. Jag skjutsade henne fram och tillbaka till postlådan och hon tyckte det var roligt! Tidigare har hon alltid velat av nästan direkt, till våren kommer den att vara perfekt.
Jag planerar att göra ett kök till Signe till jul. Det är roligt att planera, svårare att få saker och ting att bli verklighet. Jag ser framför mig exakt hur jag vill att det ska se ut, men det är lite svårare att hitta grejer som passar. Vi får se vart det slutar. Signe har iaf en myshörna i sitt rum som vi inte använder längre. Tidigare satt vi jämt där, men nu läser vi böcker i hennes "soffa" och så ligger hon i sin säng när hon dricker kvällsvällingen så då läser vi där. Det är alltså läge att ta bort myshörnan och ställa dit ett kök istället. Det skulle bli perfekt.
Ikväll åkte vi till mormor och morfar och lekte en sväng. Signe gillar verkligen hunden och katten väldigt mycket. Hennes pappa är allergisk mot katter... Undrar hur det kommer att bli om några år.
Igår var jag ner på stan och köpte mig två plagg från Såfin, jag fick tre drömchansen lotter. Bättre än inga, men inte mycket att hänga i julgran. Gick in och la undan en jacka på intersport också, jag har en rabattkupong på 20% som börjar gälla 1/11 så jag tänkte utnyttja den. En röd Didriksson. Riktigt snygg vill jag påstå!
Eftersom jag inte har fotat nåt i veckan bjuder jag på en bild för exakt ett år sedan. Vilken rund gohöna!
Hallååååå Glooooben!
Det här är ifrån förra året. Då satt vi nära scen. Nu kommer vi sitta långt ifrån. Nästan längst ifrån, längst upp. Det sjuka är att man bara får köpa 4 biljettter till finalen, två av oss som satt lyckades få biljetter, och vi sitter nästan bredvid varandra. Det är sjukt så nära vi sitter! K U L!
Roliga lekar just nu
Annat hon gillar att göra nu är att bli jagad eller jaga oss. Det är hysteriskt roligt! Leka med leran, rita, klä på och av dockorna vilket hon kan göra om och om och om igen.
En annan "lek" som jag har kommit på är att vi stoppar ner några leksaker i en presentpåse och sedan när man tar upp leksaken säger man "tadaa!" och visar vad det är. Signe gillar det verkligen och härmade direkt med att plocka ner saker och säga "tadaa!" när hon tog upp dom igen. Supersöt! Idag när hon såg påsen gjorde hon likadant fast det var ett tag sedan vi lekte det. Hon har ett enormt minne!
Hon gillar också att stoppa ner delarna i plocklådan. Allra roligast att att låtsas att hon försöker lägga de i fel hål för att sedan titta på oss och flina. Hon vill då att vi säger att det är fel, gärna på ett roligt sätt såklart, då skrattar hon och lägger den i rätt hål.
Tjejbus
Nu är helgen över. Jag är trött och borde sova, men när ska jag då uppdatera här?
Helgen har gått fort. Lika fort som veckorna. Det bara susar förbi. Det är snart dags att börja förbereda julklappar, herregud!
Igår lyckades jag äntligen beskära plommonträdet. Vi får se resultatet av det till våren. Förmodligen beskar jag det alldeles för sent, men jag läste att det var bättre sent än aldrig. Jag stod med en bild framför mig om hur det skulle se ut efter beskärningen. Det var skitsvårt! Vi fick inget frukt i år, så jag ska satsa på att vattna massvis på vårsidan. Det är ju ändå Signes plommonträd som hon fick på sitt namnkalas, så det vore ju kul om det kunde bära frukt snart.
Vi hann även med en sväng ner på stan och så var Helene, Johan och Klara här och fick middag på kvällen. Signe och Klara hade jättemysigt och lekte med lera och gjorde handavtryck med fingerfärg. Det var en mycket trevlig lördag!
När vi var på stan hade vi lämnat av Signe hos mormor och morfar. Per skulle på mekonomen för att köpa extralampor till bilen och jag skulle till Lindex och handla grejer till Signe. Hon fick en ny pyjamas, mockasiner och ett par tights. Jag köpte en parfym till mig, en rengöringskräm och en ansiktskräm. Jag har använt parfym max fem gånger sen Signes föddes. Helt sjukt! Jag tycker alla stinker parfym runt om mig bara för det. Men det kan ju vara kul att ha ibland, och de gånger jag har haft parfym det sista året är när jag har fått låna för min har vart slut länge. Fick 25% på rubbet så det var kanon!
Såg att jag hade vunnit på Såfinringen i september också. Ingen hade ringt. Märkligt! Jag har alltså ett presentkort på 1500:- och hittade inget jag ville köpa! Jag är för ovan att handla till mig själv. Det blir lätt så när man har levt på föräldrapenning i 1,5 år.
Idag har Per haft match. Så jag åkte och kikade på den och Signe var med mormor och morfar även idag. Hon hade lekt massa med morbror Johan och Sara också. Kika på de fina bilderna här och här.
Signe är mycket bättre i sin förkylning, så imorgon får hon åka till förskolan. Både torsdags och fredags var hon med farmor och farfar. Framöver kommer hon bara att gå på förskolan måndag - torsdag, så hon ska få vara med farmor och farfar på fredagar. Kan vara roligt för de att få ha hand om henne lite när de ändå är hemma om dagarna.
Här är två bilder på tjejerna från igår. Klara är drygt 3,5 år äldre än Signe. Den nedersta bilden visar mig och Helene, Klaras mamma, när jag fyllde 3 år. Helene och jag har varit vänner hela livet och jag hoppas att Signe och Klara också får vara det, trots deras ålderskillnad. 
Pomelo är kär
Idag har Per vart hemma med Signe. Hon har haft 38,1 som mest så ingen direkt feber men inte helt frisk heller, även om hon är lika busig som vanligt. Så imorrn får hon vara hos farmor och farfar. Jag vill inte vara en sån förälder som skickar iväg mitt barn för tidigt till förskolan, hon snorar och är täppt i näsan så det känns bra att hon kan ta det lugnt med farmor och farfar istället för att busa med alla barnen. I eftermiddag fick Signe besök av sin mormor och morfar. De hade köpt med sig en jättegullig bok: Pomelo är kär. Det handlar om en pytteliten elefant med väldigt lång snabel. I samma storlek som en snigel ungefär. Urgullig!
Idag har vi flyttat ner en våning på jobbet. Det tog på krafterna och eftersom natten inte innehöll någon skönhetssömn precis är jag väldigt trött nu. Men det känns hur bra som helst att vi alla sitter på ett och samma plan nu, och hela mitt team är redan nerflyttat så jag slipper bylsa och flytta mer den här veckan.
Nu ska jag hoppa in i duschen innan det blir Oskyldigt Dömd på tvn. Hörde visst att det är fotboll ikväll. Tur att Per är på innebandyträning och att jag redan har hunnit intagit soffläge när han kommer hem!
Oenig rådgivning
Bör de inte vara eniga på rådgivningen? När jag ringde i eftermiddags hade Signe 40 graders feber, hon satt i min famn och sjuksköterskan hörde att hon andades flåsigt. Hon var alltså lite påverkad av febern. Ändå menade hon på att jag absolut inte fick ge henne mer ipren förrän det hade gått 6 timmar, dvs om en dryg halvtimme. Däremot kunde vi varva med alvedon och ipren, med tre timmars mellanrum.
När vi la Signe hade hon 38,7 och vi bestämde oss för att inte ge alvedon utan vänta och se om febern gick upp när iprenen var påväg ur kroppen. Känns dumt att stoppa i henne alvedon om det inte behövs.
Signe vaknade vid 21, satt upp i hennes säng och gnällde. Hon ville komma upp. Hon kändes mycket varmare så troligen låg tempen på uppåt 40. Ja räknade snabbt att det var 5,5 timme sedan hon fick ipren så jag gav henne igen, la ner henne i sängen och hon somnade om direkt. Sen kom jag på att jag hade räknat fel. Det var bara 4,5 timme sedan jag hade gett henne ipren.
Eftersom den förra sköterskan sa att man absolut inte skulle tumma på tidsintervallen kände jag mig tvungen att ringa rådgivningen igen. Fick vänta i nästan 10 minuter för att få höra att det inte alls är någon fara eftersom de brukar säga att det är ok att ge ipren igen efter 4 timmar om febern är väldigt hög! GAAAH! Hade jag inte kunnat få höra det första gången jag ringde idag?
Liten gris?
Idag har jag varit hemma från jobbet med VAB. Vård av barn. För första gången. Signe hade skyhög feber igår kväll!
När jag kramade om henne efter att jag kom hem ifrån jobbet kändes hon väldigt varm, jag tog tempen och den visade 39 grader i örat, 39,2 i rumpan. Per hade också tyckt att hon kändes varm men hade inte hittat termometrarna. I bilen påvägen hem hade hon sagt: Nänä kall, så Per hade kännt på hennes händer men dom var varma. Kanske var det så att hon frös pga av febern?
Jag var tvungen att åka in till Bollnäs, Signe hade fått alvedon när jag tog tempen, så vi antog väl att den skulle avta. När Per skulle lägga henne hade den stigit till 40 grader och vid 21 vaknade hon och tempen var på 41,2! Enligt örontermometern, så vi vet ju inte till hundra. Jag tycker att det är svårt att mäta i öronen, de är ju så små. Men hon var verkligen kokhet, så det stämde nog. Jag ringde 1177 och frågade om jag kunde åka in till akuten och få ipren istället, då vi bara hade alvedon hemma som tydligen inte bet på febern. Hon ville prata med Per och sa att hon skulle återkomma snart till mig. Det gick rätt fort, men innan hon kunde bekräfta att jag fick åka till akuten ville hon kolla så att de hade ipren. Jag fick meddelanden på telefonen om att batteriet nästan var slut och det tog 6 (!!) minuter innan hon ringde tillbaka. Jag blev alldeles klen! De hade flytande ipren, så det var bara att åka och hämta.
Väl där dröjde det också säkert 7-8 minuter innan någon ens kom till luckan. Jisses! Jag har inte behövt besöka akuten som vuxen, och jag hoppas jag slipper det. Dörren in till själva akuten var låst och fastän jag tryckte på ringklockan så kom ingen och öppnade! Jag fick smita in när en tant skulle ut. Sen var det ashalt på vägen hem, så jag kunde och vågade inte köra speciellt snabbt. Det var såå frustrerande och tiden gick oerhört långsam innan jag äntligen var hemma. Kan ni tro att jag önskade att jag hade bott i stan istället?
Signe var naken när jag kom hem, Per hade försökt duscha henne kallt men det var inte populärt. Han hade försökt ställt ner henne på golvet, men hennes ben bar henne inte. Lilla fisen. Hon somnade till slut naken i min famn.
Natten var okej. Hon regerade bra på iprenen och febern sjönk. Men gud så varm hon var när jag kom hem, och alldeles slö.
Eftersom hennes feber var så hög igår bestämde vi att jag skulle vara hemma idag. Per tyckte det kändes skönast. Vi har läst massa böcker, lekt med lera, tittat på film, ritat och poat på. Vid nio gick vi och la oss i vår säng och sov till efter tio. Jätteskönt! Efter lunchen vill Signe sova igen, i vagnen. Då var hennes temp 38,5 så vi gick en promenad, men hon sov bara i 40 minuter när vi hade kommit hem.
Hon har vart väldigt pigg och glad, men trött i omgångar. Hon var upp i 40 grader nu på eftermiddagen, troligen höll iprenen på att gå ur då, men hon har hela tiden druckit bra och fått i sig att äta. Det känns iaf himla skönt.
Jag anade redan på söndagen att det var nåt på g. Hon var väldigt kramig och ville gosa mycket, så igår morse tog jag tempen innan vi åkte till förskolan. Men den visade ingen feber. De kan inte ha märkt på henne att hon hade feber eftersom de inte tog kontakt med oss. Men hon är ju en rätt pigg tjej ända upp till dryga 39 grader.
Imorgon blir det Per som får vara hemma.
Nån kväll ska jag ta med mig kameran in i Signes rum för att filma när hon ska somna. Man ser ju inget för mörkret, men hon låter så roligt när hon tjattrar på att man ibland har svårt att hålla sig för skratt! Även ikväll. Hon pratar och pratar och pratar och till slut blir hon knäpp tyst pang tjong och sen säger hon knappt ett pip tills hon somnar.
Hoppas att febern inte stiger när iprenen går ur kroppen, men det finns väl risk för det. Kanske att hon har åkt på influensan (svininfluensan). Barn kan ju få feber väldigt snabbt och väldigt högt, men man vet ju inte. På rådgvningen sa de att man kan vara lös i magen då också, och hon var rätt lös i slutet av förra veckan. Vi hoppas att det går över snart!
Härmapan
Signe gillar att bygga pussel och har blivit väldigt duktig på det. Ser ni hur fokuserad hon är? Tungan rätt i mun.Pusslet närmast kameran fick hon av morbror Jojin och Auwa (Johan och Sara) när de var hemma förra helgen. Hon fick även en bok, Bo går till dagis, som hon gillar mycket! Bo lessin säger hon alltid på slutet när Bo är rädd att mamma ska lämna honom på dagis och aldrig hämta han mer.
Hon har koll på vad ledsen, arg och glad är för känslor.
Som jag nämnde i ett tidigare inlägg ikväll sa Signe Nänä Ecka Dej (Signe älskar dig) för första gången idag! Eftersom det här inlägget kommer att ligga under hennes utvecklingskategori skriver jag det igen, för att lätt kunna gå tillbaka och kika när jag själv vill.
Hon har börjat härma nästan allt vi säger, och hon säger det mesta klockrent direkt. Det betyder att vi måste passa våra tungor framöver. Eller vi, jag rättare sagt. Per svär nästa aldrig.
Jag tycker att Signe har börjat smalna av rätt mycket. Hon har verkligen sprungit av sig allt bebishull och hon sköt ju iväg rätt rejält på längden också. Det är bara kinderna som fortfarande är mjuka och runda! Tur att hon hade lite att ta av.
Signe fick ju göra sin 1,5 års undersökning när hon var 19 månader, men när jag var drygt 18 månader var jag 81 cm lång och vägde 11855 gram. Signe var 87 (!) cm lång och vägde 11830. Jag vägde alltså 25 gram mer men var 6 cm kortare :) Och jag är 172 idag. Vi får hoppas att Signe stannar av lite på längden. Jag växte 8 cm på halvåret mellan 1,5-2 år så det kan ju tänkas att Signe redan har haft sin rejäla tillväxtperiod.
Per däremot var en riktig knubbis. Han vägde 12 kg och var 78 cm lång (kort) när han var 14 månader!
Stackars liten
Igår förmiddag när jag och Signe var ute tänkte jag försöka ta fina höstbilder på henne på åkern med gula träd i bakgrunden... Jag nämnde i ett tidigare inlägg att vår tjej är ganska bestämd i sina åsikter. Bäja dej! skrek Signe och var väldigt missnöjd. Så det blev inget fotograferande. Såhär såg det ut.
Nänä Ecka dej
Igår var det härligt väder! Kallt men härligt. När jag och Signe gick ut första gången vid 10 var det -2 grader i skuggan. Hujedamig! Signe skulle såklart baka kaka i sandlådan, men hon blev lite irriterad över att det var så hårt i marken.
På eftermiddagen var det lite skönare ute, och vi passade på att hålla i oss i solen en stund! Bilderna här ovan är från eftermiddagen. På morgonen var det täckjacka och riktig vintermössa som gällde.
Även idag när vi skulle ut och göra kakor var det minusgrader. Signe skulle absolut äta blåbär, som fanns kvar i skogen vid vår tomt. De var både hårda och kalla av kylan, men hon mumsade ändå.
I eftermiddags var Signes farmor, farfar och morfar här. Vi fikade och Signe busade med Izzi som helst ville äta upp alla kakor.
När vi satt i soffan kom Signe med napp och snuttefilt till mig och ville gosa. Hon tittade på mig och sa Ecka dej (älskar dig) och sedan Nänä ecka dej. Mitt mammahjärta smälte! Ikväll när hon låg i mörkret och skulle sova ställde hon sig på knä, tittade på mig och sa Ecka dej flera gånger om. Vårt underbara sötsnöre. Mamma älskar dig med. Massvis!
Söta tjejen i oktobersol
Vår söta tjej i pippitröja som farmor har stickat. Det är en bestämd donna som inte ler på kommando...
Pappans present
På peggen kan man skymta Signes Pappa 35 år!!
Grattis, du ska betala 7179:-
Men den allra bästa presenten kom nog när vi öppnade posten på kvällen. Räkningen från rörmokaren. 7179:- Vi kan inte tro att det är sant. Vilket jävla skit rent ut sagt. Usch.
Signe just nu
Hon har börjat använda ordet MER, när hon vill ha något mera av något och säger när något smakar gott.
Samtliga fyra sista (tror jag) tänderna sticker fram nu. Som små piggar står de ut, riktiga vampyrtänder!
Övrigt snackar hon på som aldrig förr och hon är i otroligt härlig ålder! Hon skojar och busar och skrattar och myser och är så himla underbar! Pratar alltid i meningar och gör sig förstådd även bland folk utifrån.
Sen hon började på förskolan har hon börjat säga fler och fler ord korrekt. Istället för att sätta B framför många ord som hade M och N som första bokstav säger hon nu ordet riktigt. Som tex napp och mat.
Hon verkar vara införstådd med vad ledsen och glad betyder och hon har börjat säga mitt, ditt, min och din. Jag vågar inte säga om hon vet innebörden av de orden, men hon använder de ganska flitigt och jag blir inte så förvånad längre när det gäller hennes förståelse och språkutveckling. Barn är så sjukt smarta!
Livet rusar förbi
Veckorna rasar förbi i ilfart! Jag fattar inte hur småbarnsföräldrar har tid att göra saker efter jobbet. Träna, umgås med vänner... Ja sånt! Vi har ätit klart maten runt 18 tiden, sedan leker vi lite med Signe innan det är dags för henne att sova. Efter det är jag helt slut! Jag skulle kunna gå och lägga mig vid 20 varje kväll, men det går ju inte. Då får jag ju ingen egentid alls.
Bloggen blir såklart lidande. Jag har ingen lust att slå på datorn, kryper hellre upp i soffan. Men ikväll är Per och tränar så då känns det lättare. En bärbar dator hade inte vart helt fel. Då hade jag kunnat legat i soffan med datorn i knät!
Som sagt. Jag hinner inte med annat än att jobba, äta och sova.
Imorse vaknade Signe vid fem. Per bar över henne till oss och gav henne välling. Hon somnade inte om. Inte förrän närmare kvart i sex. När jag sen var tvungen att väcka henne vid tio i sju var hon som död. Sov så djupt att det tog över tre minuter att få liv i henne. Jag började med att pussa på henne, viskade försiktigt, strök på hennes hand. Men hon bara bökade till sig med snuttefilten. Efter att jag hade pratat i normalton en stund vaknade hon. Lilla gumman hade nog kunnat sova ett bra tag till.
Igår var mamma och pappa här och grattade Per. Vi tänkte ta födelsedagsfika i helgen, men mamma jobbar hela helgen och Pappa spelar golf på lördagen. Signe blev som vanligt glad över att få besök.
Igår när Per hämtade Signe på förskolan träffade han på föreståndaren (tror jag iaf). Hon överöste Signe med beröm så att Per nästan rodnade. Hon sa att det finns 4-5 åringar som inte alls kan lika mycket som Signe. Då måste man få bli lite stolt som förälder!
Dyra dagisbilder
Känner mig som en idiot nu när jag har betalat in. Vi badar ju nämligen inte i pengar i det här hushållet.
Signes säng
Paddan står hos oss. I ett helt år! Minst...
Första sex hålen spelas bästboll, andra sex spelas greensome och sista sex foursome. Vi spelade på Bolle då det är flera i sällskapet som inte spelar golf egentligen, så det är ju samma sex hål som spelas tre gånger. Mellan varven är det fika med bullar och varm choklad plus shotar för dom som vågar!
Vi gick två under på bästbollen, på par på greensomen och två under på foursomen! 68 brutto blev 67 netto och vi vann på bättre hcp. Plus att vi vann en tävling i tävlingen, närmast hål på två slag där vi låg 76 cm ifrån på inspelet (av mig dessutom). Det var riktigt roligt! Och vilket prisbord sedan! En Bodanova karaff, fyra tillhörande glas, ett dussin bollar + 2 trepack, ett badlakan, två reflexband, godis, bröd och ett helt fat med hembakta kakor! 7 olika sorters kakor! Hårda kakor, små kakor, muffins och bullar! Jag blev så glad (och lättad) att jag nästan började gråta! Per fyller 35 imorgon och jag har inte bakat nåt. Vi tänkte ha fika nästa helg, men nu behöver jag inte baka en endaste kaka. Det blir troligen ingen stormning på gäster, men det vore väl kul om våra föräldrar kunde få sig en bulle iaf. Nu kan dom få sju olika sorter om dom vill!
På kvällen var det middag, prisutdelning och fest! Per var nykter och jag fick dricka. Det blev inte mycket dricka av det, men det var trevlig att få ta nåt glas vin och en välkomstdrink! Vi var hemma vid halv ett så det blev ett par timmar tidigare än förra året. Men med tanke på vädret var det kanske inte så konstigt att alla var helt slut. Det var -5 när vi klev upp och jag spelade i underställ, polo, fleeceväst, ulltröja,. windstopper och regnbyxor. Hade tom shorts utanpå underställsbyxorna för att värma rumpan lite extra. Jag lyckades nog bra, för jag frös inte så som flera andra. Mössa på och tumvantar mellan slagen.
Signe har vart hos mormor och morfar i helgen. På helgen kom de upp en sväng på bolle och grillade korv. Annars har hon fått umgåtts med grisarna och hästarna som mamma och pappas granne har samt lekt i lekstugan och busat på inne i värmen. För det har vart riktigt kallt i helgen.
Hon hade vaknat några gånger inatt och efter vällingen vid fyra tog det bara en halvtimme innan hon vaknade till igen. Då hade hon sagt: Mamma pappa komma. Lilla älsklingsfisen. Hon tyckte det räckte och ville hem till mamma och pappa.
Idag kom jag och hämtade henne efter att hon hade sovit middag, sen åkte vi och tittade på Pers innebandymatch. De vann stort och Signe satt snällt i mitt knä och pekade på Pappa. I 12 minuter... av första perioden. Sen ville hon upp och springa.
Det har vart en trevlig helg men jag hade önskat vi hade vart lediga en dag till. Blommorna här ute är helt lamslagna av kylan och inte alls så trevliga att titta på, jag hade velat röjt undan lite samt städat som vi inte hann idag. Eller hann och hann. Vi prioriterade annat och kröp ner i soffan och kikade på film helt enkelt innan vi plockade undan lite på förmiddan.
Här ser ni de fantastiska priserna vi vann samt det snygga vandringspriset, som såklart består av en padda ovanpå ett klubbhuvud.
Freaky Wednesday
I onsdags hade vi Freaky Wednesday på jobbet! Vi ville skoja till det och uppmanade alla till att freaka loss på outfiten. Jag bör kanske tillägga att det fanns priser att vinna. Vi gruppledare var inte riktigt med i tävlingen utan klädde ut oss för skojs skull. Och gissa om det var roligt! Sjukt skoj skulle jag vilja påstå!
Såhär rosa var jag. Tänk vad livet vore glatt om man fick släppa loss lite oftare!
Fredag. Igen!
En till vecka har gått. Jisses, fredag igen! Och jag hinner knappt uppdatera bloggen. Trist. Jättetrist. Tycker iaf jag! Men det är så det är. Jag har inte lust att sätta mig vid datorn på kvällarna, och på jobbet har det vart så mycket de senaste dagarna att jag inte ens hinner surfa på rasten. Men nu har jag rast och nu tar jag mig tid.
De sista nätterna har Signe sovit stora delar av natten inne hos oss. Hon kan ju kliva ur sängen själv numera och kommer intassandes eller så sitter hon i sin säng och ropar. Det är rätt mysigt och hon somnar ju i sin säng, men om Signe kommer att få ett syskon i framtiden kommer det kanske bli lite trångt... Vi sitter fortfarande bredvid hennes säng när hon ska somna, men sedan vi tog bort ena långsidan är hon iaf nöjd och ligger och surrar lite för sig själv innan hon somnar. Per har tillverkat en kant så att hon inte ramlar ner och det funkar jättebra!
Veckorna går så himla fort nu när man jobbar. På eftermiddagarna hinner vi knappt med något mer än att äta, leka lite och lägga Signe. Sen börjar det om. Helgerna är verkligen guld värda! I helgen har vi fullt upp. Jag och Per ska spela Elin och Jonas sambotävling imorgon och sedan är det middag och fest på kvällen sedan har Per innebandymatch på söndagen. Signe ska sova hos mormor och morfar och så ska vi titta på Pers match.
I eftermiddag bjöd vi in oss på middag till Pers föräldrar, så jag åker dit efter jobbet. Jag ska ner en snabbis på systemet med, Per ska få vara nykter i helgen och jag får dricka vin! Jag har ju inte kännt nåt behov alls av det på rätt länge, men jag tyckte att det kunde vara trevligt att få dricka nåt glas vin och Per tyckte det vore skönt att få komma hem och sova så då får han helt enkelt köra.
Måste nämna en rad om IDOL också. Jag kikar varje kväll, även fast jag tycker att just kvalveckan är rätt tråkig, och jag blir alldeles salig när jag hör Erik sjunga! Vilken kille! Jag har en stor kärlek till just 80-tals rock/hårdrock, och han har en helt magisk röst. M a g i s k.