Frida & Familjen

I helgen har jag och Per varit barnlediga. Signe har sovit hos mormor och morfar och vi har fått umgås utan lilltjejen. Vi skjutsade henne till mamma igår fm, pappa var och fiskade hela helgen, och sedan åkte jag och Per ner på stan. Vi köpte några tröjor till Signe på Kapp Ahl (vår nyöppnade butik!) och jag köpte två tunikor, en tröja och ett par leggings på Såfin.

Vi käkade lunch på Enjoy vilket inte var någon speciell upplevelse alls. Pajen som vi åt togs ut från Felixkartonger ur frysen... Per fick sin fem minuter före min, och när jag hade ätit lite drygt halva så visade det sig att den restrerande biten fortfarande var fryst! Jisses. De som jobbade där hade ingen vidare koll och hur kan man ta 65:- för en liten bit paj med några salladsblad till? En fryst felixpaj?! Vi hade en kupong, käka två betala för en. Det var tur det. Väldig tur. Så, vi lär inte äta där nå mer.

På eftermiddagen städade vi och sen åkte vi till Pers föräldrar en sväng och grattade Janne som fyllde år. På kvällen åt vi tjockpizza och drack rödvin framför Körslaget och nån film.
Jag brukar inte vilja lämna bort Signe i "onödan", dvs när vi ändå inte ska göra något. Men det var riktigt skönt den här gången faktiskt. Hon hade sovit bra och haft roligt hemma hos mormor.

Jag hämtade henne efter att hon hade käkat lunch. Vi lekte en stund och när vi kom iväg var klockan kvart i ett. Eftersom det var rätt sent trodde jag att hon skulle somna som en stock i bilen. Nej då. När vi kom hem ville hon absolut inte sova i vagnen heller. Så då gick vi in och lekte. Hon sov alltså ingen middag alls idag. Det gick bra, men när hon blev gnällig över något så blev hon verkligen ledsen, troligen pga tröttheten. Vid sju slocknade hon.

Vi hade glömt både vinterskorna och täckbyxorna i Röste så mamma och pappa kom ner med dom i eftermiddags, så att Signe fick leka med morfar. Hon gillar att leka kurragömma och pappa fick gömma sig många gånger. Hon står duktigt och väntar och räknar till tio innan hon går och letar :)

Imorgon börjar en ny arbetsvecka. Signe var hemma från förskolan i torsdag och jag och Per Vabbade halva dagen var. Hon har vart rätt täppt i näsan i helgen också, men imorgon får hon gå tillbaka. Hon har aldrig riktigt haft någon feber, låg strax under 38 på torsdagen och fredagen.

Nu har jag nog kommit på hur jag ska göra!



Jag ska köpa FAKTUM väggskåpsstomme från IKEA i måttet 50x92x37 (220:-), sen vänder jag på den så att den blir liggande som på bilden ovan. Fötter kan sättas på så att det blir lämplig höjd för Signe, helst justerbara så att hon kan använda den i många år! I mitten ska det in en "vägg". Övre delen på vänster sida, under spishällen, blir ugn, helst med plexiglaslucka som på Signes ugn hos mormor och morfar. På höger sida, under diskhon, sätts två hyllplan in och ett skynke sätts för. De sträckade linjerna är alltså hyllplan. Bakom själva väggskåpsstommen sätts någon form av skiva upp, typ playwood, för kaklet. Det ultimata skulle vara ljus limegrönt mosaik, samma färg som detaljer på hennes fondtapet.

Vad tror ni?

"Godnatt stora Lala, ses imorrn!"

"Stora Poo ligga där, bredvid lilla Lala."  

"Stoppa in handen"

Signe är väldigt noga med att alla ska ligga under filten. Hon satt och lekte på det här viset hur länge som helst. Våran gofis!

De här bilderna tog jag när vi var i Sala. Förhoppningsvis kommer jag att lägga upp fler Salabilder framöver. Här får ni några försök till härligt gula höstbilder. Ja, vi kastade löv på henne.

Den här filmen är ifrån 5/11. Nu kan hon sjunga "Lilla snigel akta dig annars tar jag dig!"

Den här gången hade vi tur! En jäklans tur. Det var fel på strömfördelaren, och pappa hade en dator över hemma, så vi kunde ta den strömförsörjaren. Jag tror det heter så iaf. Strömförsörjare. I vilket fall som helst funkar den kanon nu! Skönt. Så jäkla skönt! Jag blir handikappad utan dator och internet. Det är så det är bara. Igår tänkte jag flera gånger: "Åh, jag skulle behöva kika på IKEAs hemsida" nej just ja... "Om vi ska ha en ny dator måste jag ut på nätet och leta" nej just ja... "Kanske ska blogga?" nej just ja... Och så vidare.

Igår var mamma och pappa här och ikväll kom pappa igen med prylen till datorn, så Signe har fått träffa Izzi flera gånger. Hon gillar Izzi.

Signe fick paket på posten idag. Det var hennes snälla morbror Johan och Sara som hade skickat upp en film till Signe! Hon blev jätteglad och ringde och tackade för filmen :) 

På lördag ska Signe sova hos mormor. Morfar är borta hela helgen. Vi har inga planer, men det kan vara skönt att få sova ut riktigt en gång kanske. När jag jobbar hela veckorna och mamma jobbar varannan helg hinner de bara ses några timmar åt gången, så det blir nog mysigt att få lite tid tillsammans. Om Signe nu inte blir sjuk... Ikväll var hon väldigt klängig och mammig, hon var snorig och var glansig på ögonen vilket är tecken på att hon har feber. När hon skulle sova tog vi tempen sdom visade 37,9. Så hon fick ipren innan hon la sig. Jobbigt för henne om hon ska bli sjuk nu igen. Vi får se om hon kan gå till förskolan imorgon. Jag tvivlar på det. Med tanke på att hon var så gnällig och ville bli buren hela kvällen.



Signe pratar med morfar i telefonen. Hon pratade mycket och länge, det var jätteroligt att se på henne!

Idag är det Fars dag. Per har inte fått någon present det här året. Det känns dumt att att i försvarsställning säga att jag inte fick nåt på Mors dag, men det fick jag ju inte. Fast det var inte därför Per inte fick nåt. Jag vill gärna göra något själv som har en djupare mening än att köpa en tröja. Eller hitta något som verkligen passar just honom. Men jag är så orkeslös om kvällarna så jag har helt enkelt ingen energi. Ska det vara så här till april då det börjar bli lite ljusare ute? Eller kanske tills den dagen då Signe börjar sova som hon bör göra. Hon har under den sista månaden sovit riktigt bra stundvis. Hon har nog haft fler nätter utan välling än med, ett tag sov hon två hela veckor utan välling på natten. Då kommer hon över till oss istället på natten, hon kan ju gå ur sin säng själv. Det går väl i vågor som allt annat, men man blir ju inte världens piggaste och roligaste morsa och sambo precis.

Igår var vi runt på Granbergs loppis, Erikshjälpen och Röda korset för att se om vi kunde hitta något som passar till Signes blivande kök. Något som vi kan bygga utifrån, men nej. Jag har en bild framför mig om hur det ska se ut och hur lätt är det att få till det precis så? Knappast troligt. Jag kanske ska lägga upp en skiss? Jag hittade iaf en liten stekpanna, en liten bricka och en bytta som ska bli diskho. Vi får se vart det leder.

På eftermiddagen blev vi bjudna till Kilafors på middag och sedan for vi hem och badade Signe innan det var läggdags för henne. 

Idag har jag och Signe vart och lekt med Klara och Helene. De hade roligt och Signe gillade mest att klappa och pussa på en av deras katter. Mysigt sa hon hela tiden, hon kommer nog att vilja ha ett eget djur framöver skulle jag gissa. '

Johan och Sara är hemma i helgen och ska komma förbi när de åker tillbaka till Stockholm. Mysigt att ses, eftersom det inte blir så ofta! Signe gillar sin morbror och Sara och hon pratar ofta om dom. Per har innebandymatch, men vi ska inte ner och titta. Det bli bara ett jäkla åkande när man bor en bit utanför.

Tänk om vi kunde bo såhär fast närmare stan! Fast gud så mycket dyrare det skulle bli... Och Signe går ju på en kanonförskola i Kilafors. Det går också i vågor. När jag var i Sala blev jag avundsjuk på min kompis Johanna och hennes sambo som vågade sälja sittt hus utanför stan för att köpa ett med gångavstånd till centrum. Allt var så himla enkelt när vi var där! Det var mysigt att ta en promenad med vagnen utan att Signe skulle sova. Vi gick till en stor lekpark och påvägen dit kikade vi på ankorna i ån. Signe har skogen som lekplats, och visst, det har ju sin charm det med. Vi har inga ankor att titta på men däremot hästar och får, där vi till och med får vara med att se när det kommer lamm! Så ja, det går att vrida och vända på allt. Som vanligt.


Nu tänker jag gnälla lite. Så ni som inte är upplagd för gnäll bör inte läsa mer.

Idag när jag kom hem blev jag bara så himla besviken. Jag har slutat blivit arg, numera blir jag ledsen istället. Per hade sagt att han kunde dammsuga medan vi var borta. Det var ju väldigt härligt att höra! Jag sa att han väldigt gärna fick göra rent toaletterna också.
När jag kom hem frågade jag om han hade städat toaletterna. Nej, det hade han inte gjort. Men du har dammsugit hela huset? Ja, i princip så hade han gjort det. Eftersom det var massvis med leksaker på Signes golv så frågade jag om han verkligen hade dammsugit hennes rum. Nä, det hade han ju inte. Men resten? Jajemensan. Toaletten och badrummet också? Näe... På sovrumsgolvet låg det fullt med tofflor, skärp och grejer. Per har en tendens till att städa runt saker. Flytta och dammsuga under känns överflödigt i hans värld. Jag brukar sällan skriva om hur jag känner mig i mitt privatliv, min blogg än inte en sån. Den har blivit formad att skriva om min och Signes vardag och om Signes utveckling, men ibland måste man få skriva om annat också.
Jag blir bara så förbannat less ibland. Hur svårt ska det behöva vara? Jag tänker att om man ska göra nåt är det lika bra att göra det bra direkt, oavsett vad det är. Så fort det är något som Per inte tycker är världskul som ska göras kör han efter mottot: "hellre än bra". Trist, då det påverkar så mycket mer än bara städningen.

 

Här kommer lite smakprov på hur det kan låta när Signe pratar.

- Va ä du lilla mamma? (Signe älskar att säga så! Även fast jag kan sitta bredvid henne)

-  Mamma, a är du?! (Mamma var är du? När vi leker kurragömma)

- Mamma gömma gen (När vi leker kurragömma och Signe vill att jag gömmer mig igen)

- Nänä på mammas tosa. Pappa på mammas tosa. Nä, pappa bara nopp! (Signe prova mammas trosa. Pappa prova mammas trosa. Nä! Pappa har bara en snopp! Då får man visst inte ha trosor :))

S - Byta bajsblöla!
M - Men du måste ju bajsa först.
S - Näe, komme inge bajs!

Signe är en hejare på namn och vet vad barnens föräldrar heter på förskolan.
- Englas mamma heta Malin! Heta Robins pappa?

Signe kan sjunga nästan hela Var bor du lilla råtta? själv! Hon kan även sjunga de första raderna i Mors Lilla Olle och Bä bä vita lamm.

Här kommer den. Bilden som ni alla har väntat på. Jag känner knappt igen mig själv, men det är det bästa jag har att komma med. Att fota sig själv med en systemkamera är inte så jäkla enkelt! Så ni får ta det för vad det är. Vill ni verkligen se hur jag ser ut, kom och hälsa på!

Kanske Signe har siktet inställd på annat än en golfproffskarriär?

 

Hur ska det bli med den här bloggen egentligen? Ja, det kan man undra. Jag känner att dagarna bara rusar förbi och jag har varken tid eller lust med någonting. Usch. Det skulle vara så jäkla skönt att ha råd att gå ner i tid på jobbet. Men det har vi inte. Igår slutade jag kl 15 för att jag skulle till frisören, vilken otrolig skillnad mot för att gå hem 16.30! Jag har blivit brunett. För första gången i hela mitt liv. Och då snackar vi verkligen B R U N E T T! Det är sjukt brunt, svart skulle jag säga. Men det är mest ovanan som snackar då, alla andra säger brunt.

Folk på jobbet blev väldigt förvånade! Första gången på över 6 år som de ser mig i annan färg än ljus. De allra flesta bröt ut i väldigt ärliga, positiva ord! Och det var ju såklart jätteroligt, eftersom jag själv tycker att det är lite väl mörkt. Men det kanske går bort lite när jag tvättat det några gånger.

I helgen var jag och Signe i Sala. Vi kom vid 10 på lördagen och åkte hem redan vid 14 på söndagen. Vi hade tänkt stanna till kvällen men det var skönt att åka när Signe skulle sova och slippa köra i mörkret. Eftersom det blev så sent med lunchen skulle det bli sent med middagen och då skulle det bara bli massa tok. Men vi hade jättemysigt som vanligt! Men nog är det skönare att träffas utan barn, det blir ju lite meckigare med tre barn under två år. Jag får lägga upp lite bilder i ett separat inlägg senare någon dag från resan.

Signe pladdrar på som bara den. Imorse när vi var påväg till förskolan nös jag, prosit mamma sa Signe och flinade. Hon känns så stor vår lilla tjej. Och massa sånger kan hon sjunga. En film på det kommer upp i nästa inlägg.

Signe låter för jäkla söt när hon pratar. Många ord säger hon precis som de ska sägas, men en del är fortfarande lite omkastade. Tex när hon ska säga Öppna så säger hon Nuppa. Det är jätteroligt och vi skrattar varje gång hon kommer med nåt som ska öppnas och hon ropar att vi ska nuppa den :)

Signe har full koll på vad de flesta på förskolan heter och även deras föräldrar! Mamma Malin sa Signe för nån vecka sedan, vems mamma är det frågade vi. Englas mamma. Jaha. Javisst var det så. Såklart. Fröknarna sa imorse att hon har otrolig koll på allas föräldrar.

Igår när jag lämnade Signe kom en pojke som heter Ville som går på hennes avdelning fram och tog henne i handen när de gick ifrån kapprummet. De gick och kikade på varandra, hand i hand, fram till "gymparummet". Så söta! Och idag stod hans storasyster och väntade på Signe när hon kom. Då berättade hon att Ville brukade pussa och krama Signe och att han pratar om Signe hemma så att deras mamma undrade vem Signe och Signes mamma var. De är väl för goa!

Signe gillar ju verkligen att vara på förskolna, igår hade de haft "gymnastik" och Signe hade sprungit runt och skrattat som en toka. Men imorse när jag sa att vi skulle åka till förskolan sa hon "näe" varje gång. Jag frågade om någon var dum på förskolan och hon svarade att jo, Einar. Einars namn kom upp igår också då jag frågade om det var någon på förskolan som brukade knuffas, hon har börjat knuffa på mig och Per, Signe svarade att Einar knuffas... Så jag frågade Stina som tog emot oss imorse om det kan ligga någon sanning i det hon säger. Och jo, det kan nog visst ha varit så att Einar har knuffats lite. Vi får hoppas att det är rätt oskyldigt :) För idag hade hon knappt velat följa med Per hem! Hon hade velat vara inne på jordgubben med de lite större barnen, nästa avdelning, hela dagen.

Helgen kommer jag och Signe att spendera i Sala med mina gymnasiekompisar! Vi träffades i maj sist utan barn och nu är det dags i Sala med barn. Vi är tre som har barn med två månaders mellanrum mellan varje. Jag har berättat för Signe att vi ska hälsa på Hannes och Neo på lördag och att vi ska åka bil länge eftersom de bor långt borta. Ikväll när hon skulle sova babblade hon som vanligt om allt och inget och då konstaterade hon: Neo Hannes, långt borta bilen. Det ska bli jättemysigt att komma iväg och träffa tjejerna och även att barnen ska få träffas och leka lite.

Ikväll var mamma och pappa här och lekte med Signe. Vi lärde att man ska räkna medan man väntar på att de andra ska gömma sig när man leker kurragömma. Så Signe stod och räknade till 10 varje gång. Det är så långt hon kan räkna. Och hon kan räkna väldigt fort! När det var hennes tur att gömma sig kröp hon alltid fram när mamma började leta. Det såg så roligt ut! Mamma låtsades inte se henne först så Signe gick bakom mamma och letade efter sig själv. Signe tyckte det var väldigt roligt och ville göra det flera gånger. Varje gång samma sak. Hon gömde sig på samma plats och kröp fram precis när mamma skulle börja leta för att visa vart hon fanns. Gojäntan!


Vi har en tjej som älskar broccoli. Och idag hade de fått ansiktsmålning på förskolan. Signe var en kattunge :)

Då var det söndag igen. Veckorna går så fort så man hinner inte med. Jag hinner verkligen inte med att blogga. Jag är så trött vid åtta tiden att jag egentligen borde lägga mig, men jag vill ju hinna med annat också! Sen Signe har somnat är det skönt att få ligga och slappa framför tvn eller fixa med nåt annat. Fast nu ljuger jag, för ligga framför tvn är typ det enda jag gör...
Igår somnade jag på soffan för första gången på huuuur länge som helst. Per sover minst en gång per dag på soffan. Han har också noll självdisciplin när det kommer till den saken. Men igår var jag så trött så jag hade ont i ögonen när vi skulle kolla på film efter dansbandskampen. Så jag gav upp. Jag la mig tillrätta och sa att jag skulle sova. Efter 40 minuter vaknar jag till och då gjorde jag mig i ordning för sängen. Ikväll är Per och spelar innebandymatch så jag ska nog försöka komma i säng i tid. Försöka.

Jag har inte fotat en enda bild på hela veckan. Det var verkligen trökväder i helgen och då blir jag inge sugen på att fota. Inne har vi världens sämsta ljus så man måste nästan alltid använda blixt vilken också drar ner suget. Trök trök trök. Idag var jag och Signe ut på förmiddagen och gjorde lite sandkakor och hon åkte på sin trehjuling. Jag skjutsade henne fram och tillbaka till postlådan och hon tyckte det var roligt! Tidigare har hon alltid velat av nästan direkt, till våren kommer den att vara perfekt. 

Jag planerar att göra ett kök till Signe till jul. Det är roligt att planera, svårare att få saker och ting att bli verklighet. Jag ser framför mig exakt hur jag vill att det ska se ut, men det är lite svårare att hitta grejer som passar. Vi får se vart det slutar. Signe har iaf en myshörna i sitt rum som vi inte använder längre. Tidigare satt vi jämt där, men nu läser vi böcker i hennes "soffa" och så ligger hon i sin säng när hon dricker kvällsvällingen så då läser vi där. Det är alltså läge att ta bort myshörnan och ställa dit ett kök istället. Det skulle bli perfekt.

Ikväll åkte vi till mormor och morfar och lekte en sväng. Signe gillar verkligen hunden och katten väldigt mycket. Hennes pappa är allergisk mot katter... Undrar hur det kommer att bli om några år.

Igår var jag ner på stan och köpte mig två plagg från Såfin, jag fick tre drömchansen lotter. Bättre än inga, men inte mycket att hänga i julgran. Gick in och la undan en jacka på intersport också, jag har en rabattkupong på 20% som börjar gälla 1/11 så jag tänkte utnyttja den. En röd Didriksson. Riktigt snygg vill jag påstå!

Eftersom jag inte har fotat nåt i veckan bjuder jag på en bild för exakt ett år sedan. Vilken rund gohöna!