Nora 1 år och 10,5 månad

 
Och så kommer det till slut. Inlägget om Nora, om hur hon har utvecklats och hur hon är som person. Det här är verkligen ett inlägg som jag skapar enkom för mitt eget intresse. Jag vill kunna gå tillbaka och se hur hon var vid speciella tidpunkter, men jag skäms över den dåligt uppdateringen. Signe kommer att mycket mer rolig och intressant läsning om sig själv än vad Nora kommer att ha.
 
Nora. Vår stora minsta tjej. Hon fyller snart 2 år! Det känns smått otroligt. Vi har inte några små tjejer kvar längre, de börjar bli stora.
 
När Nora var 1,5 år började det hända mycket med språket. Jag tror att de går igenom ett utvecklingssprång som har med språket att göra då. Det hände mycket med Signes språk då också, när hon var 1 år och 7 månader, men skillnaden var väl att Signe började prata i lååånga meningar, räkna till tre och börja rabbla alla färger... Noras ordförråd växte verkligen och hon började sätta ihop kortare meningar.
 
I slutet av juli sa hon; Pappa Pä inte hoppa. Hon ville inte ha honom i studsmattan. Hon kunde då även säga namnet på de andra runt om henne.
Pappa Pä
Mamma Ida
Mommo Kicki
Moffa Uff
Sassa Janni
Christina var lite för långt, så det kom lite senare. Även Signe Forsman var svårt att få till.
 
När hon kom tillbaka till förskolan efter sommarlovet tyckte personalen att hon verkligen hade utvecklat sitt språk under sommaren.
 
Nästa steg i språkutvecklingen som verkligen har märkts av kom nog när hon var 1 år och 9 månader drygt. Nu finns det inga gränser för de ord hon använder. Vi satt och kikade i stora Mollyboken härom dagen och det var bara några bilder på första uppslaget som hon hade svårt att hitta ordet till.
Hon har börjat fått upp ögonen för färger nu också. Blå verkar vara favoriten och det låter så gulligt när hon säger det. I början var det mesta blå men nu lyckas hon sätta en del andra också på första försöket. Kan hon inte chansar hon inte lika ofta på blå som för en vecka sen. Då väntar hon istället på en ledtråd, exempelvis att vi hjälper henne säga "r" eller "rå" då kan hon komma på och svara "åååsa" för rosa.
 
Räkna har hon börjat gjort lite också. Hjälper man henne med de första bokstäverna kan hon komma så långt som till fem, sex. Tolv hade hon nog snappat upp också för det sa hon igår kväll när vi räknade.
 
Som person är hon väldigt glad och skämtsam, hon har verkligen humor, som sin syster också hade väldigt tidigt. Men hon kan även blir väldigt arg, väldigt fort. Just nu är allt "mitt! det är mina! de ä min mamma!" o.s.v. Allt ska vara hennes, oavsett om hon hade det först eller inte. Det är påfrestande för Signe som inte alltid har tålamod och ibland blir hon fysisk och det slutar med tårar. Tårarna och skriket kommer snabbt från Nora även om inte Signe blir arg. Det räcker med att jag eller Per säger åt henne att det inte är hennes så kan hon bli galen.
 
Hon verkar trivas jättebra på förskolan. Vi hade föräldramöte härom veckan och de visade en film med hopklippta filmklipp och foton, det var jätteroligt att se! Få se Nora i andra situationer än vad hon hamnar i hemma. Tillsammans med jämnåriga. Helst skulle jag vilja ha en "big brother" kamera så att jag kunde logga in när jag ville och kika. Deras avdelning har även startat en blogg för oss föräldrar så att vi kan logga in och läsa lite oftare vad som händer på förskolan och se bilder från dagen, i väntan på månadsbrevet. Superkul!
 
Nora tycker fortfarande om mat, även om det har gått lite i vågor. På förskolan verkar det fortfarande gå som på räls. De var imponerade från start på vilket sätt hon lassade in maten.
 
Ett stort intresse som hon har haft länge nu är kläder. Hon älskar att klä på sig och sitta i hallen för att gå igenom lådorna och testa vantar, mössor, sockor, jackor m.m. Hon gillar också att mannekänga om hon har fått något nytt.
 
Samma sak med dockor. Hon älskar att klä på och av dockor. Det har hon också gjort länge. Så jag har skänkt några påsar med bebiskläder till förskolan så att det ska finnas kläder på varje avdelning. På Noras avd. fanns det bara en docka, men inga kläder. Säkert för att de flesta kanske inte har något intresse av det. Men hon kan sitta hur länge som helst. Och hon tränar ju verkligen motoriken då.
 
Att få ta en promenad till grannarnas hästar och får är lika roligt som Signe tyckte det var i Noras ålder. Signe tycker det är roligt fortfarande men Nora skriker av glädje när hon får gå och ge morot och äpple till hästarna.
 
Hon tycker om att sova, och jag skulle nog kunna räkna på två händer de kvällar eller nätter som vi har haft problem med henne. Det har verkligen varit "god natt, sov gott, mamma älskar dig" sedan gått ut och stängt dörren. Vi får se hur det blir nu när hon blir större och mer medveten om mörkret. Hon gillar tex inte mörkret när vi åker bil på kvällen, då vill hon ha lampan tänd. Men när hon ska sova är det inga problem. Hon har en nattlampa, men den ger ett väldigt svagt sken. Hon känner sig väl förhoppningsvis väldigt trygg i sin säng då kanske.
Vi får hämta henne i hennes säng ofta kring 5-tiden. Ibland tidigare och ibland senare. Men eftersom hon nästintill alltid somnar om räknar jag inte det som ett problem eller att hon inte sover hela nätter. Ibland, när klockan hunnit bli närmare halv sex - sex vill hon ofta ha "pellin". Hon skriker rakt ut om jag lämnar sängen så jag måste alltid knuffa upp Per som får värma på välling. Ibland somnar hon om efter den, och ibland inte. Ju tidigare klockan är när hon dricker välling desto större är chansen att hon somnar om.
 
Överlag har hon blivit rätt mammig. Tidigare har hon inte varit det, eller inte på det sätt som Signe var. Men båda är helt överrens där. Är de trött eller ledsen så är det bara mamma som gäller. Då skulle de kunna skänka bort pappan känns det som. Jobbigt för både mig och Per. Framförallt vid läggning då båda är trött samtidigt men det är bara mamma som får borsta tänder, klä på pyjamas, ge välling...
 
Borsta tänder är för övrigt något som Nora inte alltid gillar. Det gäller att luras, att prata bort henne, så att hon tänker på nåt annat. Då kan det gå bra. Annars är det lägga ner, hålla fast och borsta under skrik som gäller. Alltid lika roligt...
 
Nu har jag lyckats printa ner en uppdatering på Noras läge. En sorts status för hur hon är som liten människa just nu.

Kissa på pottan!

Jag har en lång lista med saker som jag borde blogga om gällande Noras utveckling. Det är tragiskt att jag inte hittar mer tid :(
För den där pappersbiten kommer att försvinna och det är dåligt dokumenterat på den. Bloggen är så bra till sånt där. Jag är så glad över att jag kan gå tillbaka och läsa om i princip hur varenda utveckling gällande Signe var. Stackars Nora kommer inte ha att nåt att luta sig tillbaka mot.

Hon har under en tid gått och satt sig på pottan när hon ska sova för kvällen, hon tar i så hon nästan spricker och så kommer det en droppe eller två och alla klappar händerna och Nora blir glad. Ikväll satte jag pottan framför tvn för att få henne att sitta några sekunder längre iaf och visst, då kissade hon en liten pöl där i och jag och Signe applåderade och sa hur duktig hon var. Precis som sig bör.

Hon har börjar prata massa nya ord också! Sätter ihop lite två-ords meningar :) Men jag ska starta datorn och fixa ett inlägg så småningom. Det ska jag. Det vill jag att jag gör iaf. Och Signe! Herreje, den tjejen är inte 4,5 år ens och skriver och läser som att hon gick i skolan!

Bilden på Nora är från ikväll. Hon satte sig i Lill-Signes säng och sa: bock. Jag fick ge henne en bok som hon så klart skulle läsa för dockan :) Gounge! Så otroligt medveten.


120428 - Tröttfisa!

En eftermiddag när Nora hade sovit tillräckligt fick jag till slut ta in henne för att klockan började bli mycket. Det gick inte att få liv henne! Inte med mjuka och gosiga väckningsförsök iaf ;)


Älskade pappan


120318 - Matälskar´n!

Nora har från start varit ett riktigt litet matvrak! Hon har alltid gillat att stoppa både mat och saker i munnen. Nu för tiden säger hon även ofta "mmmm" som att det ska bli gott om man frågar om hon vill äta. Så kan hon plocka fram en sked och peka på sin stol.
Vill du sitta i stolen?
Aaaha säger hon och nickar väldigt tydligt. Ibland slevar hon i sig innan Signe knappt har hunnit börja äta. För i det här familjen är det oftast inte den lilla tjejen som behöver hjälp att få i sig...

Här har hon ätit en skål med turkisk yoghurt och banan, hon har ätit upp den andra delen av banen, hon har ätit macka, hon såg att Signe fick "burkyoghurt" och skulle absolut käka en egen och sen orkade inte Signe hela sin så hon gluffsade i sig det som var kvar där! Ja, ibland är hon otrolig! Och ibland äter hon kanske inte fullt lika mycket.

Och så vill hon prova allt! Vi har börjat dricka läsk i muggar när vi har det på helgen. Annars ser hon att det är något annat än vad hon har och så ska hon smaka. Och Signe som knappt har haft kolsyra på tungspetsen!


Lördagsfika i plusgraderna!

Igår eftermiddag var det verkligen härligt ute! Vi tog med oss bullar och lördagsgodis ut efter lunchen och satte oss i lä mot husväggen.

Nora mumsade bulle, men så fick hon se att Signe höll i en himla fin påse. Och det fanns något i den... Så hon fick en chokladbit. Gott! tyckte Nora. Vår lilla gottegris! Och jag minns i ärlighetens namn inte om hon har fått smaka på choklad tidigare... jag har nämligen för mig det och i sådana fall finns det garanterat dokumenterat på någon bild, men eftersom jag har varit så himla dålig med bloggen i höstas och under vintern så har jag ingen koll. Det är det sämsta med att jag inte bloggar. Allt som jag kommer att glömma bort för att jag inte skriver ner det här.

Tur jag har kameran i alla fall. Det finns ju en chans att gå tillbaka i tiden och lägga ut inlägg. Om jag någon gång känner att jag får tid till det... Jag hoppas jag gör det!

Och så drack vi oboy! Nora klunkade i sig massa varm oboy. Mumsigt värre! Hon har verkligen börjat visa att hon inte är en liten tjej längre. Hon nästintill vägrar att dricka ur pipmuggen. Nu är det glas som gäller. Idag kramade jag henne hårt och andades in hela henne. På ett mer medvetet sätt än vad man gör annars. Det slog mig att hon aldrig mer kommer att vara 1 år och 3 månader och 2 dagar.

Efter att ha varit sjuk i en evighet ska hon få köra igång med inskolningen imorgon igen. Signe ska få spendera dagen hos mormor och morfar, för på torsdag far mormorn till Kambodja för att hälsa på min morbror och hans familj! Hon åker med min moster och min mormor och morfar. Härligt för dem!


Djur är kul!

Det händer mycket med Nora nu! Massvis, men jag är bedrövlig på att skriva ner det. Inte här. Inte på nåt papper. Inte någonstans. Nu är hon 1 år och 2 månader och jag tänkte passa på att uppdatera lite.

Hon älskar att härma djur iaf!

De hon kan hittills är:
- Kossan - Muuuu
- Hönan - Paaapapapa paaa
- Orm - Sssss
- Bi - Sssss
- Gris - "Grymtande ljud långt ner i halsen" :)
- Lejon - Samma ljud som grisen
- Kanin/Ekorre/Andra smackande djur - smackar med läpparna
- Tiger - Tidigare morrade hon med nu säger hon ibland "tttttt" som i sången "Ttttttigern, Sssssmyger..." :)
- Katt - Aaauuu

Hund som var det absolut första djurläte hon lärde sig har hon helt tappat! Hon sprang in till Signes hundar och vovvade som besatt, men sen helt plötsligt var det borta.

Hon har den senaste tiden börjat nicka när hon menar "ja" och skaka på huvudet när hon menar "nej". Hon använder det väldigt flitigt. Hon säger också ett läte när hon menar ja ibland. Låter som "jaj" tror jag. Det är svårt att skriva ner vissa läten så att de återspeglar verkligen.

Sedan säger hon "hejhej" och hon har börjat ropa på oss. Säger hon pappa så låter det "pappa", men ropar hon på Per så låter det verkligen "paaappaaaaa". I december sa hon Signe så att det nästan lät precis som när vi säger det, men "ng" ljudet. Men nu låter det "Sssseeee" igen. Vi får ofta ropa till Signe och säga att Nora ropar på henne, för hon tycker väl inte att det är så likt hennes namn :)

Något som hon verkligen älskar är att dra på sig mössor! Hon river ut grejer i hallen och letar reda på lite mössor som hon drar på sig och sen visar hon upp sig för oss. Dansa runt och toka sig gillar hon också! Det är roligt när vi skrattar åt henne och klappar händerna, då spexar hon ännu mer.

Hon har under en månad drygt ätit havregrynsgröt med mjölkt och äppelmos till frukost. Signe åt aldrig det. Förmodligen för att vi aldrig har ätit det och inte erbjöd henne. Men så är hon dålig på att äta frukost också, hon äter bara välling... Så vi vill försöka ge Nora en bättre rutin gällande frukost och mat överlag. Hon älskar att smaka på nya saker. Hon har tex smakat på kolsyrad dricka, något som inte ens Signe har gjort än! Inte ens en droppe har Signe smakat. Vi har sagt att det är stark och sprätter i näsan, då rynkar hon på sin näsa och undrar om vi är tokig som erbjuder henne det. Klart hon inte vill ha nåt som är starkt och sprätter i näsan :) Hoppas det kommer att vara likadant när hon kommer upp i åldern och börjar fundera på alkohol...!

Nora såg mig dricka trocadera härom dagen och skulle absolut ha. Man orkar inte riktigt säga nej till henne för hon blir galen om hon inte får smaka. Och det är ju bra att hon är nyfiken på nya saker. Första klunken grimaserade hon illa men hon ville ändå ha mer. Jisses. Och igår kväll drack jag the. Då skulle hon smaka det också! Så hon fick lite på en sked och sken upp i hela ansiktet! Hon tyckte det var supergott och ville nog helst dricka hela koppen. Och ja, det var "forest fruit" med mjölk i så det smakade nog väldigt gott.

Jag jobbar ju om dagarna nu och Per är hemma med tjejerna. Ända sedan han började vara hemma har Nora vaknat tidigare. Innan sov hon ofta till 7 iaf, det händer aldrig nu. Hon kan vakna 5,30 ibland och kan inte somna om efter vällingen. Hon började få bökigt med en större tand precis när jag skulle börja jobba, så det var nog en av anledningarna till att hon sov sämre sedan blir hon ju äldre och kanske skulle sova en gång om dagen bara. Men det är svårt att få till den när hon vaknar så tidigt och så kan man inte lita på att hon sover länge på dagen heller. En dag berättade Per att hon hade sovit 2 timmar 45 min, men det händer ju typ aldrig. Hon kan sova en timme och vara nöjd också. Och då måste hon sova en gång till. En timme är alldeles för lite på hela dagen. Och när de lämnar Signe på förskolan till klockan 9 somnar Nora oftast på vägen tillbaka hem igen.

Annars är hon en väldigt bestämd tjej! Hon kan bli hysteriskt arg (nästan) om hon inte får som hon vill. Ibland lägger hon sig på golvet och skriker så det rinner stora tårar om Signe tar något av Nora som hon inte får ha eller om vi säger "ajaj" åt henne. Det är jobbigt periodvis och jag tycker att det är skönt att få åka hemifrån för att jobba. Per tycker att det är jobbigt att vara hemma, och ja, det är det ju. Inte en dans på rosor med två bestämda tjejer. Ändå har han rätt mycket mer sofftid på dagarna än vad jag hade när jag var hemma... Nu har jag fått börjat gå in och säga åt honom vad han måste göra när Nora sover, annars blir det inte mycket fixat. Och det är ju mycket med att bara gå och plocka efter Nora som river upp en himla massa saker (vilken han håller efter bra) men det är ju bra om man hinner plocka lite annat också och slänga in en tvätt ibland...