Nora 1 år och 10,5 månad
Och så kommer det till slut. Inlägget om Nora, om hur hon har utvecklats och hur hon är som person. Det här är verkligen ett inlägg som jag skapar enkom för mitt eget intresse. Jag vill kunna gå tillbaka och se hur hon var vid speciella tidpunkter, men jag skäms över den dåligt uppdateringen. Signe kommer att mycket mer rolig och intressant läsning om sig själv än vad Nora kommer att ha.
Nora. Vår stora minsta tjej. Hon fyller snart 2 år! Det känns smått otroligt. Vi har inte några små tjejer kvar längre, de börjar bli stora.
När Nora var 1,5 år började det hända mycket med språket. Jag tror att de går igenom ett utvecklingssprång som har med språket att göra då. Det hände mycket med Signes språk då också, när hon var 1 år och 7 månader, men skillnaden var väl att Signe började prata i lååånga meningar, räkna till tre och börja rabbla alla färger... Noras ordförråd växte verkligen och hon började sätta ihop kortare meningar.
I slutet av juli sa hon; Pappa Pä inte hoppa. Hon ville inte ha honom i studsmattan. Hon kunde då även säga namnet på de andra runt om henne.
Pappa Pä
Mamma Ida
Mommo Kicki
Moffa Uff
Sassa Janni
Christina var lite för långt, så det kom lite senare. Även Signe Forsman var svårt att få till.
När hon kom tillbaka till förskolan efter sommarlovet tyckte personalen att hon verkligen hade utvecklat sitt språk under sommaren.
Nästa steg i språkutvecklingen som verkligen har märkts av kom nog när hon var 1 år och 9 månader drygt. Nu finns det inga gränser för de ord hon använder. Vi satt och kikade i stora Mollyboken härom dagen och det var bara några bilder på första uppslaget som hon hade svårt att hitta ordet till.
Hon har börjat fått upp ögonen för färger nu också. Blå verkar vara favoriten och det låter så gulligt när hon säger det. I början var det mesta blå men nu lyckas hon sätta en del andra också på första försöket. Kan hon inte chansar hon inte lika ofta på blå som för en vecka sen. Då väntar hon istället på en ledtråd, exempelvis att vi hjälper henne säga "r" eller "rå" då kan hon komma på och svara "åååsa" för rosa.
Räkna har hon börjat gjort lite också. Hjälper man henne med de första bokstäverna kan hon komma så långt som till fem, sex. Tolv hade hon nog snappat upp också för det sa hon igår kväll när vi räknade.
Som person är hon väldigt glad och skämtsam, hon har verkligen humor, som sin syster också hade väldigt tidigt. Men hon kan även blir väldigt arg, väldigt fort. Just nu är allt "mitt! det är mina! de ä min mamma!" o.s.v. Allt ska vara hennes, oavsett om hon hade det först eller inte. Det är påfrestande för Signe som inte alltid har tålamod och ibland blir hon fysisk och det slutar med tårar. Tårarna och skriket kommer snabbt från Nora även om inte Signe blir arg. Det räcker med att jag eller Per säger åt henne att det inte är hennes så kan hon bli galen.
Hon verkar trivas jättebra på förskolan. Vi hade föräldramöte härom veckan och de visade en film med hopklippta filmklipp och foton, det var jätteroligt att se! Få se Nora i andra situationer än vad hon hamnar i hemma. Tillsammans med jämnåriga. Helst skulle jag vilja ha en "big brother" kamera så att jag kunde logga in när jag ville och kika. Deras avdelning har även startat en blogg för oss föräldrar så att vi kan logga in och läsa lite oftare vad som händer på förskolan och se bilder från dagen, i väntan på månadsbrevet. Superkul!
Nora tycker fortfarande om mat, även om det har gått lite i vågor. På förskolan verkar det fortfarande gå som på räls. De var imponerade från start på vilket sätt hon lassade in maten.
Ett stort intresse som hon har haft länge nu är kläder. Hon älskar att klä på sig och sitta i hallen för att gå igenom lådorna och testa vantar, mössor, sockor, jackor m.m. Hon gillar också att mannekänga om hon har fått något nytt.
Samma sak med dockor. Hon älskar att klä på och av dockor. Det har hon också gjort länge. Så jag har skänkt några påsar med bebiskläder till förskolan så att det ska finnas kläder på varje avdelning. På Noras avd. fanns det bara en docka, men inga kläder. Säkert för att de flesta kanske inte har något intresse av det. Men hon kan sitta hur länge som helst. Och hon tränar ju verkligen motoriken då.
Att få ta en promenad till grannarnas hästar och får är lika roligt som Signe tyckte det var i Noras ålder. Signe tycker det är roligt fortfarande men Nora skriker av glädje när hon får gå och ge morot och äpple till hästarna.
Hon tycker om att sova, och jag skulle nog kunna räkna på två händer de kvällar eller nätter som vi har haft problem med henne. Det har verkligen varit "god natt, sov gott, mamma älskar dig" sedan gått ut och stängt dörren. Vi får se hur det blir nu när hon blir större och mer medveten om mörkret. Hon gillar tex inte mörkret när vi åker bil på kvällen, då vill hon ha lampan tänd. Men när hon ska sova är det inga problem. Hon har en nattlampa, men den ger ett väldigt svagt sken. Hon känner sig väl förhoppningsvis väldigt trygg i sin säng då kanske.
Vi får hämta henne i hennes säng ofta kring 5-tiden. Ibland tidigare och ibland senare. Men eftersom hon nästintill alltid somnar om räknar jag inte det som ett problem eller att hon inte sover hela nätter. Ibland, när klockan hunnit bli närmare halv sex - sex vill hon ofta ha "pellin". Hon skriker rakt ut om jag lämnar sängen så jag måste alltid knuffa upp Per som får värma på välling. Ibland somnar hon om efter den, och ibland inte. Ju tidigare klockan är när hon dricker välling desto större är chansen att hon somnar om.
Överlag har hon blivit rätt mammig. Tidigare har hon inte varit det, eller inte på det sätt som Signe var. Men båda är helt överrens där. Är de trött eller ledsen så är det bara mamma som gäller. Då skulle de kunna skänka bort pappan känns det som. Jobbigt för både mig och Per. Framförallt vid läggning då båda är trött samtidigt men det är bara mamma som får borsta tänder, klä på pyjamas, ge välling...
Borsta tänder är för övrigt något som Nora inte alltid gillar. Det gäller att luras, att prata bort henne, så att hon tänker på nåt annat. Då kan det gå bra. Annars är det lägga ner, hålla fast och borsta under skrik som gäller. Alltid lika roligt...
Nu har jag lyckats printa ner en uppdatering på Noras läge. En sorts status för hur hon är som liten människa just nu.