Det är tufft att vara 2-åring
Jag har det rätt bra nu för tiden måste jag erkänna. Per slutar ju alltid före mig, så han hämtar Signe på förskolan, sen åker dem hem och han lagar mat. När jag sen lägger henne på kvällen (Per får fortfarande inte lägga henne när jag är hemma...) diskar han. Ibland hjälper jag till och diskar innan hon ska sova också, men oftast inte. Så, puss på dig vännen!
Igår jobbade jag över. Till 21. Det vill säga, 4 timmars övertid. Sen när jag hade somnat drömde jag om jobbet hela natten, lagom tills jag skulle upp och jobba igen. Herregud!
Signe är inne i ett flow just nu! Man märker så väl när hon är inne i en bra (normal?) period och när hon är inne i någon form av utvecklingsperiod. Nu somnar hon lättare på kvällen, hon sover HELA nätterna (har iaf gjort några dagar) och lämningen går lätt på förskolan.
Det var inte länge sen hon hade en jobbig period då hon grät varje morgon jag lämnade henne, hon tog otroligt lång tid på sig att somna och jag fick gå upp tre gånger varje natt för att hon ropade på mamma. Det är liksom vardagsmat för oss, sånna nätter alltså. Men nu hoppas jag att det här håller i sig en längre stund. Jag behöver få sova.
Under eftermiddagarna visar Signe prov sin härliga vilja! Jag läste att 2-år är frontalkrockarnas tid i Trotsboken. Det stod också att studier har visat att det uppstår småkonflikter mellan 2-3 åringar och deras föräldrar var tredje minut och större konflikter tre-fyra gånger i timmen. När Signe är trött trotsar hon som mest. Idag när Per och Signe skulle äta middag, medan jag var och tränade, hade hon först hällt all mjölk i maten. När Per sedan hällde upp mer mjölk hade hon slagit omkull glaset så att all mjölk rann ut över bordet och golvet. Hon vet hur hon testar våra gränser den lilla damen. Ibland tror jag att jag ska få ett bryt.
Hon slåss också. Iaf så slår hon oss. Och så petar hon oss i ögonen bara för att hon vet att hon inte får. Allt som man inte får är väldigt intressant att göra, om och om igen. Men det är bara när hon är med oss som det blir såhär. Är vi allesammans bland annat folk så håller hon sig i skinnet, än så länge. Och som vanligt med små barn så trotsas det inget eller iaf mycket mindre hos andra närstående. Men det är bara för att barnen vet att de kan känna sig trygga med sina föräldrar. Oavsett kommer vi att älska våra barn, då vågar de trotsa och sätta sig emot det vi säger. De törs uppföra sig precis som de känner, för de vet att vi kommer att fortsätta att älska dem trots att de är besvärliga. Det sägs att det är en sorts kärleksbetygelse att barnet vågar trotsa mot föräldrarna. Ett barn som mår bra ska trotsa mot den eller de människor som det är mest tryggt med.
Men när man är mitt upp i allt är det svårt att se att trots är så himla bra, att det är något positivt i Signes utveckling.
Hon är väldigt frågvis Signe. "Vadå?" "Vadå?" "Vadå?" hundra gånger om. I kväll kollade vi på apor på tv:n och Signe ställde den frågan tusen gånger. "Vadå mamma?" så fort jag sa något om aporna eller skrattade eller ja, vad som helst. Det är ju också bra såklart, men det blir lätt tröttsamt att svara samma sak om och om igen.
Signe vill fortfarande ha blöja på ibland. Hon verkar gilla den, och vi stressar inte. Jag har köpt Dora trosor och Pippi trosor som gör att hon tycker det är roligt med trosor också. Det har väl också att göra med trotsen kan jag tänka mig, hon känner sig trygg med blöja och om vi frågar om hon vill ha trosa är det klart att det andra alternativet lockar mer. Bara för att få sätta sig på tvären.
Hon leker väldigt självständigt nu, tycker att det är roligt att sitta och pyssla, plocka med småsaker och prata för sig själv. Det är skönt! Sjunga älskar hon också, och det är ofta hon börjar sjunga på sånger själv. Så gulligt att höra!
Igår jobbade jag över. Till 21. Det vill säga, 4 timmars övertid. Sen när jag hade somnat drömde jag om jobbet hela natten, lagom tills jag skulle upp och jobba igen. Herregud!
Signe är inne i ett flow just nu! Man märker så väl när hon är inne i en bra (normal?) period och när hon är inne i någon form av utvecklingsperiod. Nu somnar hon lättare på kvällen, hon sover HELA nätterna (har iaf gjort några dagar) och lämningen går lätt på förskolan.
Det var inte länge sen hon hade en jobbig period då hon grät varje morgon jag lämnade henne, hon tog otroligt lång tid på sig att somna och jag fick gå upp tre gånger varje natt för att hon ropade på mamma. Det är liksom vardagsmat för oss, sånna nätter alltså. Men nu hoppas jag att det här håller i sig en längre stund. Jag behöver få sova.
Under eftermiddagarna visar Signe prov sin härliga vilja! Jag läste att 2-år är frontalkrockarnas tid i Trotsboken. Det stod också att studier har visat att det uppstår småkonflikter mellan 2-3 åringar och deras föräldrar var tredje minut och större konflikter tre-fyra gånger i timmen. När Signe är trött trotsar hon som mest. Idag när Per och Signe skulle äta middag, medan jag var och tränade, hade hon först hällt all mjölk i maten. När Per sedan hällde upp mer mjölk hade hon slagit omkull glaset så att all mjölk rann ut över bordet och golvet. Hon vet hur hon testar våra gränser den lilla damen. Ibland tror jag att jag ska få ett bryt.
Hon slåss också. Iaf så slår hon oss. Och så petar hon oss i ögonen bara för att hon vet att hon inte får. Allt som man inte får är väldigt intressant att göra, om och om igen. Men det är bara när hon är med oss som det blir såhär. Är vi allesammans bland annat folk så håller hon sig i skinnet, än så länge. Och som vanligt med små barn så trotsas det inget eller iaf mycket mindre hos andra närstående. Men det är bara för att barnen vet att de kan känna sig trygga med sina föräldrar. Oavsett kommer vi att älska våra barn, då vågar de trotsa och sätta sig emot det vi säger. De törs uppföra sig precis som de känner, för de vet att vi kommer att fortsätta att älska dem trots att de är besvärliga. Det sägs att det är en sorts kärleksbetygelse att barnet vågar trotsa mot föräldrarna. Ett barn som mår bra ska trotsa mot den eller de människor som det är mest tryggt med.
Men när man är mitt upp i allt är det svårt att se att trots är så himla bra, att det är något positivt i Signes utveckling.
Hon är väldigt frågvis Signe. "Vadå?" "Vadå?" "Vadå?" hundra gånger om. I kväll kollade vi på apor på tv:n och Signe ställde den frågan tusen gånger. "Vadå mamma?" så fort jag sa något om aporna eller skrattade eller ja, vad som helst. Det är ju också bra såklart, men det blir lätt tröttsamt att svara samma sak om och om igen.
Signe vill fortfarande ha blöja på ibland. Hon verkar gilla den, och vi stressar inte. Jag har köpt Dora trosor och Pippi trosor som gör att hon tycker det är roligt med trosor också. Det har väl också att göra med trotsen kan jag tänka mig, hon känner sig trygg med blöja och om vi frågar om hon vill ha trosa är det klart att det andra alternativet lockar mer. Bara för att få sätta sig på tvären.
Hon leker väldigt självständigt nu, tycker att det är roligt att sitta och pyssla, plocka med småsaker och prata för sig själv. Det är skönt! Sjunga älskar hon också, och det är ofta hon börjar sjunga på sånger själv. Så gulligt att höra!
Orkeslös
Jag tänkte blogga och slänga upp lite bilder, men jag orkar fasen inte. Förlåt mig!
Sjuk liten sessa
Signe är en sjukling. Hon har 40 graders feber, snorar och hostar. Inge kul när ens älskade barn är sjuka. Jag var hemma med VAB idag på förmiddagen och Per slutar ju tidigt på fredagar så han var hemma på eftermiddagen, medan jag kunde åka och jobba lite.
Hennes feber har pendlat under dagen och tillsammans med det har såklart hennes allmänna tillstånd också hängt med. Ibland är hon superglad och pratar på som en toka, trots rätt hög feber, och sen blir hon trött och vill lägga sig i sängen och mysa.
Hon gick ut till Per vid halv sju när han satt vid datorn och sa att de skulle mysa och så drog hon med honom till vår säng. Där lång vi och myste hela familjen ett tag. Jag gick och kokade nya vällingnappar medan Per låg kvar med henne. Efter några minuter sov hon. Så vi fick lov att försöka klä av henne och ta tempen och dona, för hon var så varm och var ju tvungen att få medicin. Hon blev lite ledsen och ville helst sova. Hon säger ena sekunden att hon fryser och sekunden efteråt är hon varm. Lilla hjärtat. Hon hade 39,9 när vi tog tempen. Hon låter lite rosslig när hon andas också, astmaliknande läten. Vi hade bricanyl hemma, får se om det hjälper.
Hennes feber har pendlat under dagen och tillsammans med det har såklart hennes allmänna tillstånd också hängt med. Ibland är hon superglad och pratar på som en toka, trots rätt hög feber, och sen blir hon trött och vill lägga sig i sängen och mysa.
Hon gick ut till Per vid halv sju när han satt vid datorn och sa att de skulle mysa och så drog hon med honom till vår säng. Där lång vi och myste hela familjen ett tag. Jag gick och kokade nya vällingnappar medan Per låg kvar med henne. Efter några minuter sov hon. Så vi fick lov att försöka klä av henne och ta tempen och dona, för hon var så varm och var ju tvungen att få medicin. Hon blev lite ledsen och ville helst sova. Hon säger ena sekunden att hon fryser och sekunden efteråt är hon varm. Lilla hjärtat. Hon hade 39,9 när vi tog tempen. Hon låter lite rosslig när hon andas också, astmaliknande läten. Vi hade bricanyl hemma, får se om det hjälper.
Söta små tossor
Sara är en fantastisk duktig tjej när det kommer till det mesta i pysselväg. Hon har nu startat en separat blogg för de alldeles ljuvliga sakerna som hon virkar, kika in den här!
Signe räknar på engelska!
Per och Signe sitter och leker med play-do lera. Per skär ut en fyrkant och Signe börjar räkna för varje streck han gör. One, two, three... Tjejen räknar till fem. På englska! Jag och Per bara gapar. Jag frågar vem som har lärt henne att räkna på engelska. Vet ni vad hon svarar?
-DORA!! med ett stort flin.
Dora Utforskaren tittar Signe på varje morgon innan vi åker till förskolan, de pratar både svenska och engelska och nog förtjänar hon nog ett litet pris den där Dora!
-DORA!! med ett stort flin.
Dora Utforskaren tittar Signe på varje morgon innan vi åker till förskolan, de pratar både svenska och engelska och nog förtjänar hon nog ett litet pris den där Dora!
Signe har fått en kusin
Igår morse fick min lillebror och hans sambo Jessika en liten tös som heter Mikaela! Signe har fått sin första kusin och jag har blivit faster! Signe hade några viktiga funderingar som vi skrev i en kommentar på Jessikas blogg. Hon undrade om Mikaela möjligen hade fått en liten, liten boll eller en pippi- eller teletubbiesfilm. Det är sånt som känns viktigt i Signes värld :) Hon uppmärksammade också att Mikaela hade ett plåster (bandage) på handen, lika som pappa har haft.
Idag på förmiddagen var jag och Signe till Helene och Klara och hälsade på. Vi var på lekparken och lekte innan tjejerna gick in och poade på i Klaras rum en stund. Vi avslutade besöket med lunch på Max. Signe tyckte mest om att käka ketchupen, men fick även i sig lite hamburgare och nån strips.
Ikväll har Elin och Jonas vart här. Det är bara tre veckor kvar till deras bebis ska kika ut! Vi grillade, käkade mat och tröck i oss godis framför tvn. Vi lät Signe sova länge i vagnen idag och hon vaknade inte förrän vid 16 och då hade hon sovit i nästan 2,5 timme. Det gjorde att hon orkade vara vaken ett tag och somnade vid kvart över nio. Vi hoppas att hon inte väljer att vakna mellan 5-5,30 som hon gör de flesta morgnar nu... Jag tycker att vi har fått vår beskärda del av dåliga nätter, men tydligen inte.
På måndag börjar en hel del förändringar på jobbet att gälla. Det ska bli väldigt roligt samtidigt som jag tror att jag kommer att vara bra nog trött på kvällen. Som att jag inte redan är det. Jag kommer att ha samma tjänst, fast med ett nytt team och jag kommer att få lära mig ett helt nytt uppdrag.
Idag på förmiddagen var jag och Signe till Helene och Klara och hälsade på. Vi var på lekparken och lekte innan tjejerna gick in och poade på i Klaras rum en stund. Vi avslutade besöket med lunch på Max. Signe tyckte mest om att käka ketchupen, men fick även i sig lite hamburgare och nån strips.
Ikväll har Elin och Jonas vart här. Det är bara tre veckor kvar till deras bebis ska kika ut! Vi grillade, käkade mat och tröck i oss godis framför tvn. Vi lät Signe sova länge i vagnen idag och hon vaknade inte förrän vid 16 och då hade hon sovit i nästan 2,5 timme. Det gjorde att hon orkade vara vaken ett tag och somnade vid kvart över nio. Vi hoppas att hon inte väljer att vakna mellan 5-5,30 som hon gör de flesta morgnar nu... Jag tycker att vi har fått vår beskärda del av dåliga nätter, men tydligen inte.
På måndag börjar en hel del förändringar på jobbet att gälla. Det ska bli väldigt roligt samtidigt som jag tror att jag kommer att vara bra nog trött på kvällen. Som att jag inte redan är det. Jag kommer att ha samma tjänst, fast med ett nytt team och jag kommer att få lära mig ett helt nytt uppdrag.
Fjärilar = Vår
Idag har det verkligen slagit gnistor om vädret! Äntligen blev det lite sol och värme. Jag och Signe var ute och lekte på förmiddagen. Hennes mormor och morfar kom förbi och lekte och busade ett tag också. Vi såg två fjärilar ute och det känns som ett säkert vårtecken!
Jag har grävt undan massa snö som låg i sandlådan så att den snabbare ska tina fram. Vi har nå sjukt med snö kvar på tomten fortfarande! Signe gjorde snökakor, klippte snö och pulsade i skogen. Hon poade på så att hon blev svettig på ryggen till slut. Svårt att klä dem i det här vädret tycker jag. I skuggan var det inte så varmt, och i snön där hon kravlar omkring är det ännu kallare.
Signe somnade sent idag, vid tjugo över ett, och jag tänkte att hon inte skulle få sova så länge. Efter en och en halv timme tog jag in henne. Vi satte oss i soffan och hon såg verkligen dödstrött ut. Hon somnade om i min famn och jag dörnade av med... Så vi satt så i en tjugo minuter ungefär. Himla skönt!
Per har kommit hem nu efter en skoterhelg i fjällen. Signe blev jätteglad när han kom och sprang och kastade sig i hans armar. Så fint att se!
Jag har grävt undan massa snö som låg i sandlådan så att den snabbare ska tina fram. Vi har nå sjukt med snö kvar på tomten fortfarande! Signe gjorde snökakor, klippte snö och pulsade i skogen. Hon poade på så att hon blev svettig på ryggen till slut. Svårt att klä dem i det här vädret tycker jag. I skuggan var det inte så varmt, och i snön där hon kravlar omkring är det ännu kallare.
Signe somnade sent idag, vid tjugo över ett, och jag tänkte att hon inte skulle få sova så länge. Efter en och en halv timme tog jag in henne. Vi satte oss i soffan och hon såg verkligen dödstrött ut. Hon somnade om i min famn och jag dörnade av med... Så vi satt så i en tjugo minuter ungefär. Himla skönt!
Per har kommit hem nu efter en skoterhelg i fjällen. Signe blev jätteglad när han kom och sprang och kastade sig i hans armar. Så fint att se!
Badhusbad
Signe säger och gör så mycket roligt nu för tiden, men jag skriver så sällan om det! Jag ska försöka sätta mig ner och printa ner lite tok. Det är så roligt att kunna gå tillbaka och läsa, för sin egen skull.
Den här helgen är vi ensamma, Per är i fjällen och åker skoter. Jag och Signe har vart på badhuset före lunch och badat, vi käkade på sporthallen innan vi for hem och Signe somnde i bilen som en stock.
Det är trist med det är förbaskade vädret! Lite sol kan man väl få iaf?
Igår när jag skulle lägga Signe somnade jag på golvet nedanför hennes säng. Vid halv tio vaknade jag. Ajdå.
Nu ska jag försöka ta tag och plocka undan lite här hemma, innan hon vaknar. Men det är inte bara Signe som är trött efter klorvattnet...
Den här helgen är vi ensamma, Per är i fjällen och åker skoter. Jag och Signe har vart på badhuset före lunch och badat, vi käkade på sporthallen innan vi for hem och Signe somnde i bilen som en stock.
Det är trist med det är förbaskade vädret! Lite sol kan man väl få iaf?
Igår när jag skulle lägga Signe somnade jag på golvet nedanför hennes säng. Vid halv tio vaknade jag. Ajdå.
Nu ska jag försöka ta tag och plocka undan lite här hemma, innan hon vaknar. Men det är inte bara Signe som är trött efter klorvattnet...
Påsken 2010
Påskhelgen är slut och jag är inte långledig längre. Jag var ledig i fem dagar och det var väldigt skönt. Dock var jag trött som ett as när jag började jobba imorse. Jobbigt att behöva kliva upp klockan 6 på morgonen... Signe hade lite feber och var förkyld under de första dagarna av ledigheten. Hon är fortfarande lite snorig.
Febern försvann dock efter ett par dagar och hon är väldigt pigg när hon har låg feber, så det har inte gått någon nöd på henne. Däremot har hon sovit sämre och jag har vart in till henne 2-3 gånger varje natt. Det blir fruktansvärt jobbigt efter några nätter.
Vi har firat påsk här hemma, hos mina föräldrar, hos min mormor och morfar och hos Pers föräldrar i helgen. Det var skönt att vara ledig igår med, bara ta det lugnt hela dagen innan jobbet väntade igen.
Signe har fått hela fyra påskägg i helgen, plus ett inslaget paket! I vårt påskägg fick hon ett bamsepussel på 20 bitar som hon bygger nästan helt själv nu. Från hennes mormor och morfar fick hon två pixiböcker, två cd-skivor, färgglada äggkoppar som hon kan ha till glas i hennes kök och russin. Från gammelmormor och gammelmorfar fick hon två fina påskharar i trä, frukt och russin och av farmor och farfar fick hon söta små kycklingar, ballonger och några godisar som hon absolut inte ville ha. De var fina att titta på, men inge vidare att äta. Hon gillar inte godis vår tjej :)
När vi var hos mina föräldrar var även min äldre bror och hans sambo Sara där. De hade med sin hund, Alfons. Han kan ni se i ett separat inlägg längre ned. 
Signe hjärta Alfons
Bedrövligt. I know.
Usch vad dåligt det går för den här bloggen nu. Jag har ingen ork till att uppdatera. Och ju längre jag väntar desto längre inlägg blir det ju. Förhoppningsvis hinner jag slänga ut ett påskinlägg ikväll. Innan DH.
Har för mig att jag sa för ett tag sedan att jag skulle försöka uppdatera lite men ofta. Det har gått sådär, kan vi konstatera i efterhand.
Har för mig att jag sa för ett tag sedan att jag skulle försöka uppdatera lite men ofta. Det har gått sådär, kan vi konstatera i efterhand.