Signe 3 år och 5 månader
Signe blir snart 3,5 år! Den 9/8 rättare sagt. Hon har varit inne i en riktigt jobbig period, för oss alla, under våren. För ett tag sedan släppte det och det märktes så väl! Det är intressant att när de är bebisar säger man att de är inne i utvecklingsperioder och när de närmar sig 2 år så blir det trotsåldrar. Även fast det egentligen är precis samma sak. Så jag brukar försöka säga att Signe är inne i en jobbig utvecklingsperiod istället för just "trotsålder".
Hon har verkligen drivit oss till vansinne under den här tiden och hon har såklart haft det jättejobbigt själv. Hon kunde få riktiga utbrott som höll i sig länge. Hon skrek och grät medan hon kastade sig åt alla möjliga håll för småsaker som att hon inte blev buren från köket till badrummet när hon ville det. Det hela handlade om att hon ville bestämma. Jämt och över alla. Och när det inte blev så som hon bestämde blev hon väldigt upprörd.
Nu kommer de där utbrotten allt mer sällan. Det kan gå veckor emellan. Klart att hon blir ledsen och arg men på ett mycket mer hanterbart sätt och det går över fortare.
När hon kom ur den här utvecklingsperioden märktes det en enorm skillnad på vissa delar i hennes utveckling. Hon började rita "riktiga" saker. Innan har hon nästan bara klotterritat förutom vissa huvudfotingar. Men nu kan hon sitta själv och hitta på grejer att rita. En dag kom hon och visade en teckning där hon hade ritat "Fem myror är fler än fyra elefanter". Då hade hon ritat en elefant och en myra :) Hon vill testa rita allt möjligt, medan hon tidigare bara har sagt att hon inte kan. Hon verkar ha fått ett bättre självförtroende och hon kan skriva nästan alla bokstäver i alftabetet utan vägledning! Hon blir så stolt över sig när hon har skrivit ett ord, och det är så roligt att se. Vi berömmer henne naturligtvis massvis vilket gör att hon känner sig duktig, och då kan hon nästan inte stå still när hon kommer med något nytt och vill visa oss. Hon vet att vi kommer att bli så glada och att vi är stolta över henne, och det syns på hennes kroppsspråk :)
Det känns härligt, för allas skull, att hon är mer tillfreds med sig själv nu. Det var precis likadant i vintras. Hon hade det jobbigt under hösten fram till jul och efter nyår släppte allt!
Under förra sommaren började Signe lyssna på ljudböcker när hon skulle somna. Hon somnade då själv och gjorde det fram till slutet av hösten, strax innan Nora kom har jag för mig. Sedan dess har jag fått suttit bredvid hennes säng när hon ska sova. I början tog det knappt 5 minuter men när hon sakteliga började gå in i den här perioden, i februari kanske, började det dra ut på tiden. Ett tag satt jag där i drygt 30 minuter. Jag masserar henne och sjunger. Det är viktigt för henne. Att saker och ting är lika. Därför har det varit väldigt svårt att få in Per där. Han läser boken medan hon dricker välling och sedan ska jag komma. Per är ju borta ibland när de ska sova och då brukar vi lösa det på andra sätt, men eftersom jag är nummer 1 så gör det inte så mycket för henne. Men är Per hemma får jag verkligen inte läsa någon bok :)
Jag hoppas att läggningarna går fortare nu när hon är tillfreds och att hon kommer att börja somna själv snart igen. Vi har såklart föreslagit ljudböckerna, men icke. Igår gick hon dock med på att lyssna på Emil medan hon drack välling och jag la Nora, då Per spelade golf. Men när jag var klar skulle jag sitta vid hennes sida...
Hon är en väldigt stolt storasyster som oftast är go på Nora. Men ibland säger hon att hon vill göra Nora ledsen eller att hon vill att Nora ska bli rädd. Och så skriker hon högt eller försöker nypa henne lite för hårt.
När det ska tas bilder så vill Signe väldigt gärna skoja till det... :) Men hon är såå vacker vår lilla stora tjej!
Hon har verkligen drivit oss till vansinne under den här tiden och hon har såklart haft det jättejobbigt själv. Hon kunde få riktiga utbrott som höll i sig länge. Hon skrek och grät medan hon kastade sig åt alla möjliga håll för småsaker som att hon inte blev buren från köket till badrummet när hon ville det. Det hela handlade om att hon ville bestämma. Jämt och över alla. Och när det inte blev så som hon bestämde blev hon väldigt upprörd.
Nu kommer de där utbrotten allt mer sällan. Det kan gå veckor emellan. Klart att hon blir ledsen och arg men på ett mycket mer hanterbart sätt och det går över fortare.
När hon kom ur den här utvecklingsperioden märktes det en enorm skillnad på vissa delar i hennes utveckling. Hon började rita "riktiga" saker. Innan har hon nästan bara klotterritat förutom vissa huvudfotingar. Men nu kan hon sitta själv och hitta på grejer att rita. En dag kom hon och visade en teckning där hon hade ritat "Fem myror är fler än fyra elefanter". Då hade hon ritat en elefant och en myra :) Hon vill testa rita allt möjligt, medan hon tidigare bara har sagt att hon inte kan. Hon verkar ha fått ett bättre självförtroende och hon kan skriva nästan alla bokstäver i alftabetet utan vägledning! Hon blir så stolt över sig när hon har skrivit ett ord, och det är så roligt att se. Vi berömmer henne naturligtvis massvis vilket gör att hon känner sig duktig, och då kan hon nästan inte stå still när hon kommer med något nytt och vill visa oss. Hon vet att vi kommer att bli så glada och att vi är stolta över henne, och det syns på hennes kroppsspråk :)
Det känns härligt, för allas skull, att hon är mer tillfreds med sig själv nu. Det var precis likadant i vintras. Hon hade det jobbigt under hösten fram till jul och efter nyår släppte allt!
Under förra sommaren började Signe lyssna på ljudböcker när hon skulle somna. Hon somnade då själv och gjorde det fram till slutet av hösten, strax innan Nora kom har jag för mig. Sedan dess har jag fått suttit bredvid hennes säng när hon ska sova. I början tog det knappt 5 minuter men när hon sakteliga började gå in i den här perioden, i februari kanske, började det dra ut på tiden. Ett tag satt jag där i drygt 30 minuter. Jag masserar henne och sjunger. Det är viktigt för henne. Att saker och ting är lika. Därför har det varit väldigt svårt att få in Per där. Han läser boken medan hon dricker välling och sedan ska jag komma. Per är ju borta ibland när de ska sova och då brukar vi lösa det på andra sätt, men eftersom jag är nummer 1 så gör det inte så mycket för henne. Men är Per hemma får jag verkligen inte läsa någon bok :)
Jag hoppas att läggningarna går fortare nu när hon är tillfreds och att hon kommer att börja somna själv snart igen. Vi har såklart föreslagit ljudböckerna, men icke. Igår gick hon dock med på att lyssna på Emil medan hon drack välling och jag la Nora, då Per spelade golf. Men när jag var klar skulle jag sitta vid hennes sida...
Hon är en väldigt stolt storasyster som oftast är go på Nora. Men ibland säger hon att hon vill göra Nora ledsen eller att hon vill att Nora ska bli rädd. Och så skriker hon högt eller försöker nypa henne lite för hårt.
När det ska tas bilder så vill Signe väldigt gärna skoja till det... :) Men hon är såå vacker vår lilla stora tjej!
Kommentarer
Trackback