Lilla snackisen
Nora har fått en till tand. De bara ploppar upp! Nu har hon fått sin femte. Nere på hennes vänstra sida, bredvid mittengaddarna. Hon har sovit knackigt ett tag nu men inatt var kl nästan 5 när jag hörde av henne första gången! Det var evigheter sen hon sov så länge. Efter amning somnade vi om och jag vaknade vid kvart över sju när hon låg och snattrade och sparkade hej vilt omkring sig :) Hon är väldigt nöjd på morgonen och kan ligga kvar länge i sängen innan hon tröttnar. Skönt för mamman som kan ligga och dra sig till bebisjoller.
På tal om joller. När Signe var i Noras ålder skrev jag ett inlägg om att hon "pratade". Hon hade några läten som var precis som vissa ord. Nora snackar på precis samma sätt! Nu vet vi ju att Signe började prata oerhört tidigt så det var väl mycket möjligt att hennes "ord" vid 8,5 månad faktiskt var riktiga ord. Förmodligen är de väldigt duktiga på att härmas de här tjejerna. Lyssna, ta in och sedan försöka själv. De är väl för liten för att förstå innebörden av orden kanske men ut kommer de iaf!
Nora säger:
- Titta
- Dä
-Heeiii!
Hon har lärt sig vinka också. Men hon vinkar inte lika frekvent som ett större barn som lär sig det. Men en dag satt hon bredvid Signe i köket och så tittar hon på henne, säger "heiii" och vinkar med handen :) Det var såklart jättegulligt och Signe tyckte det var jätteskoj att Nora sa "hej" och vinkade till henne :) Det kan säkert ha vart en lyckoträff men med Signe i bagaget så kan man inte veta säkert.
Nora äter sedan en tid tillbaka macka till frukostgröten. Hon tittar ut en bit och tar den så fint med tummen och pekfingret eller tummen och långfingret.
Hon börjar ofta "dansa" när hon hör musik. Hon sitter oftast och leker och då sätter hon igång och juckar fram och tillbaka :)
När vi frågar henne vart lampan är blir hon jätteglad, flinar och tittar upp mot lampan. Oavsett i vilket rum vi är. Ibland tar hon upp handen och pekar samtidigt. Det är som att hon blir stolt över att hon vet vart den är någonstans. Säkert för att vi alltid också blir glad och berömmer henne. Vår lilla gofisa!
På tal om joller. När Signe var i Noras ålder skrev jag ett inlägg om att hon "pratade". Hon hade några läten som var precis som vissa ord. Nora snackar på precis samma sätt! Nu vet vi ju att Signe började prata oerhört tidigt så det var väl mycket möjligt att hennes "ord" vid 8,5 månad faktiskt var riktiga ord. Förmodligen är de väldigt duktiga på att härmas de här tjejerna. Lyssna, ta in och sedan försöka själv. De är väl för liten för att förstå innebörden av orden kanske men ut kommer de iaf!
Nora säger:
- Titta
- Dä
-Heeiii!
Hon har lärt sig vinka också. Men hon vinkar inte lika frekvent som ett större barn som lär sig det. Men en dag satt hon bredvid Signe i köket och så tittar hon på henne, säger "heiii" och vinkar med handen :) Det var såklart jättegulligt och Signe tyckte det var jätteskoj att Nora sa "hej" och vinkade till henne :) Det kan säkert ha vart en lyckoträff men med Signe i bagaget så kan man inte veta säkert.
Nora äter sedan en tid tillbaka macka till frukostgröten. Hon tittar ut en bit och tar den så fint med tummen och pekfingret eller tummen och långfingret.
Hon börjar ofta "dansa" när hon hör musik. Hon sitter oftast och leker och då sätter hon igång och juckar fram och tillbaka :)
När vi frågar henne vart lampan är blir hon jätteglad, flinar och tittar upp mot lampan. Oavsett i vilket rum vi är. Ibland tar hon upp handen och pekar samtidigt. Det är som att hon blir stolt över att hon vet vart den är någonstans. Säkert för att vi alltid också blir glad och berömmer henne. Vår lilla gofisa!
Kommentarer
Trackback