Frida & Familjen

Idag tog jag sovmorgon till kvart över tio då jag vaknade. Skönt! Vi kom i säng rätt sent inatt och Per vaknade redan kl 7 även fast han hade klockan ställd på halv nio. Han vaknar alltid tidigt när han har druckit alkohol.

Jag dammsög hela huset och gjorde en ordentlig städning i Signes rum. Vi halv två for jag och hämtade henne. Jag längtade hela förmiddagen! Helgerna är så korta när man inte har semester längre och vi vill ju såklart försöka umgås så mycket som möjligt med vår lilla pärla!

Jag och Signe handlade lite på hemvägen och hon slocknade i bilen. När vi kom hem gick det inte att få liv i henne. Hon kan verkligen sova otroligt djupt! När hon vaknade till på mitt bröst för att jag pratade med henne gnällde hon till och sa att hon ville sova, sen sov hon vidare en stund till. Det går ju inte att låta henne sova för länge, även om det väldigt mysigt!
Till slut lyckades hon hålla ögonen öppna när jag började prata om Emil i Lönneberga. Jag sa något om när han sväljer pengarna... då säger hon helt klarvaket: "det är bara en peng, inte tre!". Hon hörde att jag sa "pengarna" och då var hon tvungen att uppmärksamma mig på att det minsann inte var flera, han "svalde en peng". Haha!

Under eftermiddagen och kvällen var hon jätteglad och pratade på som en toka. Det är så himla roligt att höra henne och jag önskde att jag spelade in allt. Mitt korttidsminne är så katastrofalt dåligt sedan jag blev mamma så jag glömmer alldeles för mycket av allt tok hon säger.

Som ikväll, när vi lekte med dockorna i hennes rum vände hon sig till de som låg i docksängen och sa: "men vad har de här luringarna för sig!" :)

Hon har alltid svar på tal, vilket är väldigt imponerande! Ställer jag en fråga svarar hon direkt, även om det hon säger bara är påhitt. Så hon kommer att bli duktig på att ljuga den här tjejen när hon kommer upp i tonåren...
Hon pratade om hur vi alla åkte i en helikopter, hon kan ju hitta på och prata om ihopfantiserade saker i en evighet, och jag frågade vad han som körde helikoptern heter. Utan att blinka svarar hon: Olle. Hon tog inte ens en sekund till att fundera ut något, utan hon bara sa ett namn rakt ut. Ofta när hon gör så blir det nåt påhitt. Nåt tokigt, men den här gången var det ett riktigt namn.

Hon hade svårt att somna ikväll. Så förmodligen beror på det fantastiska humöret och läggningen på att hon sov en kort middagssovning vid 15.

Imorgon är det en ny arbetsvecka för oss alla. Jag hade gärna vart ledig en vecka rakt av istället.