Vi är två som gillar att snacka i den här familjen

Signe verkar ha gått ur den värsta trotsen nu! Skönt, för det dröjer väl inte länge förrän hon kommer in i en jobbig svacka igen. 

Hon somnar själv på kvällen igen, även om hon gärna säger att det är min tur att vara i hennes rum. När vi har sagt god natt somnar hon ofta efter en stund utan ett ljud. Jag brukar säga att jag kommer in till henne när jag är klar med det jag "måste" göra. Sen säger jag alltid att hon minsann hade somnat själv när jag kom in. Det funkar fint :)

Allt brukar gå hand i hand när det gäller Signe. Det märks alltså väldigt väl när hon går in i en utvecklingsperiod. Hon bråkar när det är dags att äta, läggningen blir ett problem och hon blir väldigt mammig vilket gör det svårt att lämna henne på förskolan eller hemma hos farmor och farfar där hon är på fredagar. När hon mår bra går allt det här väldigt enkelt istället.

Hon äter bättre nu, hon somnar själv och efter att hon har fått gett mig en rejäl kram och en puss på munnen så går det väldigt bra att säga hej då. Skönt!

Det märks på henne att hon är en mycket gladare tjej helt enkelt!

Hon säger hela tiden massa roliga saker, men jag är dålig på att skriva ner dem. Några saker har jag dock lyckats få på papper.

Hon accepterade ett tag bara en sorts napp. Helt plötsligt var de slut överallt. Vi fick inte tag på några nya och det var dags att byta ut de hon hade. Per hade köpt en annan sort som hon tidigare hade ratat men jag sa till henne att hon fick helt enkelt välja att antingen ta de nya napparna eller vara utan napp. Hon svarar med en liten suck:

- Jaaa, det får väl gå bra då.

Och så tog hon napparna till sängen :)


När vi lekte kurragömma en kväll och Signe och Per letade efter utbrast Signe när de tittade in i sovrummet (vi hade bytt sängkläder).

- Men, har vi fått nytt täcke? Randigt! Vilket fint!


Mamma och Pappa var här på lördagskvällen för en vecka sedan och Mamma satt och berättade gåtor för Signe. hon vad väldigt kvick och tog den första direkt. Efter några stycken ville hon själv prova på en gåta:

- Det är som en häst. Med huvudet som en häst och så har den en bulle på ryggen.

Var tror ni att det är? :) Svaret står längst ner i inlägget.


Signe är väldigt omtänksam, vilket jag vet att jag har skrivit förut. Ofta när hon har kissat på toaletten och jag torkar henne (hon böjer sig fram och håller mig om benen) kommenterar hon mina byxor. Eller tights för det är ju typ det enda som jag har på mig.

- Vilka fina byxor du har, mamma! är något som hon ofta säger, och det känns så ärligt när hon gör det :)
 
Svaret på Signes gåta: En kamel! Fast det skulle kanske ha varit två bullar om man ska vara petnoga, men för en snart 3-åring tyckte vi det var väldigt bra tänkt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback