Lugna puckar
Här är det fortfarande lugna puckar. Jag känner mig oförskämt pigg i kroppen! Magen känns så liten nu när den har sjunkit ner. Och jag har lika tur denna gång som förra med att slippa stiga upp på natten. De gånger jag går och kissar är när jag har vaknat för att jag hostar, är så täppt så att jag nästan kvävs eller om Signe har ropat på mig...
Jag är bra nog less den här förkylningen! Graviditeten är jag inte alls speciellt less på. Jag känner mig mycket lugnare den här gången än förra. Kanske beror det på att jag börjar bli lite nervös inför förlossningen? Jag är rädd för att jag har förskönat känslorna i samband med den förra förlossningen och att det inte alls gick så lätt som jag tror. Jag minns ju att jag under förlossningen tänkte: "Men gud vad det här går fort! Hon kommer ju snart!" så nog måste det ändå ha gått ganska bra... Men vem vet hur det kommer att gå nu? Jag har börjat tänka på kejsarsnitt. Om något går tokigt och de måste snitta mig, eller om jag måste använda sugklocka igen. Det är den jag bävar mest för. Sugklockan. Om ni vill jämföra med hur jag kände mig när Signe skulle födas och känna lite av den frustration jag kände, läs några inlägg från början av februari 2008 :)
Signes förlossningsberättelse finns också att läsa under just kategorin "förlossningen".
Signe längtar iaf ihjäl sig efter bebisen.
Imorse när vi låg i sängen tog hon bort mitt täcke, satte huvudet mot magen och ropade: "Hallååå bebisen! Vad gör du där inne?". Hon vaknade före halv sex imorse... hon tycker om att ligga i vår säng efter att hon har vaknat, men imorse kunde hon inte somna om. Så vi har vart vaken sedan dess. Även om vi kunde ligga kvar i sängen till kl sju. Då var det jag som sa att vi måste kliva upp, för jag höll på att hungra ihjäl!
Nu är det barn-tv som gäller fram tills vi ger oss av till förskolan. Själv ska jag nog försöka sova lite igen när jag kommer hem efter lämningen.
Jag är bra nog less den här förkylningen! Graviditeten är jag inte alls speciellt less på. Jag känner mig mycket lugnare den här gången än förra. Kanske beror det på att jag börjar bli lite nervös inför förlossningen? Jag är rädd för att jag har förskönat känslorna i samband med den förra förlossningen och att det inte alls gick så lätt som jag tror. Jag minns ju att jag under förlossningen tänkte: "Men gud vad det här går fort! Hon kommer ju snart!" så nog måste det ändå ha gått ganska bra... Men vem vet hur det kommer att gå nu? Jag har börjat tänka på kejsarsnitt. Om något går tokigt och de måste snitta mig, eller om jag måste använda sugklocka igen. Det är den jag bävar mest för. Sugklockan. Om ni vill jämföra med hur jag kände mig när Signe skulle födas och känna lite av den frustration jag kände, läs några inlägg från början av februari 2008 :)
Signes förlossningsberättelse finns också att läsa under just kategorin "förlossningen".
Signe längtar iaf ihjäl sig efter bebisen.
Imorse när vi låg i sängen tog hon bort mitt täcke, satte huvudet mot magen och ropade: "Hallååå bebisen! Vad gör du där inne?". Hon vaknade före halv sex imorse... hon tycker om att ligga i vår säng efter att hon har vaknat, men imorse kunde hon inte somna om. Så vi har vart vaken sedan dess. Även om vi kunde ligga kvar i sängen till kl sju. Då var det jag som sa att vi måste kliva upp, för jag höll på att hungra ihjäl!
Nu är det barn-tv som gäller fram tills vi ger oss av till förskolan. Själv ska jag nog försöka sova lite igen när jag kommer hem efter lämningen.
Kommentarer
Postat av: Erika
Nu går Theo på Pionen så då har han 5 tim, 3 dagar i veckan: mån,ons,tors. Men i februari börjar han på Montessori och genom att det är privat så får dom köra sina 3 timmar om dagen. Det är väl det enda negativa med dagiset och just typiskt att han skulle få sin plats där just när vi får ett syskon och det är 15 timmar som gäller. Men vi måste tacka ja om vi vill att han ska gå där, annars hamnar vi sist i kön.
Trackback