Ultraljud, begravning, semester, midsommar...
Så, vart ska vi börja. Ultraljudet förmodar jag att ni vill läsa nåt om? Under veckan som har gått har vi inte startat datorn en enda gång tror jag. Så kan det bli. Det är så jädra seg att starta upp så man tycker inte att det är värt det. Jag vågar inte ens gå och in och kolla hur min bloggkoll ser ut...
Jo, ultraljudet. Först och främst hade jag stora förhoppningar om att kunna lägga till en kategori här i bloggen döpt till lillasyster eller lillebror. Det kan jag inte... Hon kunde inte se könet. Påstod hon. Hur kan det komma sig att alla andra får veta? Ja, det känns faktiskt så. Vi skulle ju egentligen till Gävle men som ni vet blev det Hudik. Alla som har åkt till Gävle (som jag vet iaf) har fått reda på könet på barnet. Jag förstod att vi med vår otur inte skulle få veta. Varför vi vill veta? Jag vill veta av praktiska skäl. Vi har redan ett barn och när nästa kommer vill jag kunna vara så förberedd det bara går. Jag vill att vi har gjort klart bebisens rum, jag vill kunna ta ner Signes kläder och tvätta upp dem om det blir en tjej. Nu menar jag såklart klänningar och sånt, andra grejer kan ju en pojke ha också. Jaja, enbart av praktiska skäl alltså. Sån är jag helt enkelt. Hade jag kunnat hade jag spikat en dag och ett klockslag som bebisen skulle födas på.
Det viktigaste är ju alltid såklart att bebisen mår bra, och det gjorde den. "Så vitt jag kan se just nu". Typ så sa hon. Var det hennes första ultraljud eller? Nåja. Allt verkade superbra och vår lilla krabat rörde sig vilt där inne. Efter att jag hade sett att ryggraden såg fin ut stirrade jag ungefär enbart mellan benen på bebisen. Jag tror nog ändå på en tjej. Tror jag. Kanske. Jag känns som en tjejmamma.
Vi har en ultraljudsbild uppsatt på kylskåpet och Signe pekar på den dagligen och säger att det är vår bebis. Sötis, det kommer att bli så bra med ett syskon!
Lördagen var inte lika uppåt. Jag var på Linneas begravning. Det var otroligt jobbigt, men samtidigt väldigt fint. En av solisterna sjöng den lugna versionen av Carolas Evighet, och det är liksom "vår" låt med henne. Alla singstarkvällar med innebandylaget, resor på melodifestivalen... Då blev det oerhört jobbigt. Vi hade satt fast innebandybollar på våra rosor. Jag hade satt fast min rosa boll som jag hade på mitt innebandyfodral. Linnea tyckte också om rosa.
När tjejerna från laget gick upp till kistan la vi hennes matchtröja ovanpå och sedan våra rosor. Det var så ofattbart, så overkligt, fastän vi stod där mitt upp i allt.
Jag var helt slut efteråt. Tom. Ihålig. Utmattad.
Per spelade golf i helgen. De hade seriespel på hemmaplan så vi var där och kikade lite. En snabbvisit hem till llilla kusin Mikaela hann vi också med. Signe tycker verkligen om små bebisar! Mikaela var hur glad som helst och följde Signe fascinerat med blicken.
Idag jobbade jag min sista dag inför semestern. Det känns riktigt, riktigt bra! Jag, mamma och Pers föräldrar åkte till förskolan där det var midsommarfirande idag. Så jag slutade redan klockan 13. Det var mysigt!
När vi kom hem hoppade vi studsmatta och jag kände mig så lycklig över att få tillbringa så mycket tid med Signe framöver. Det ska bli hur mysigt som helst! Fem veckor är vi lediga, både jag och Per. Signe är ledig ytterligare två. Det jobbiga är att det kommer att gå så fort. Men det ska jag inte tänka på nu. Fem veckor!
Imorgon är det midsommarafton och vi firar traditionsenligt i Segersta. Det här året ska vi vara med från förmiddagen och alltså på midsommarfirandet runt stången. Det har vi skippat tidigare år och kommit efter att Signe har sovit. Men nu tar vi det som det kommer. Hon kan ju hålla ut lite längre nu för tiden. Vissa dagar sover hon inte alls, men då tryter tålamodet innan det är färdigt. Vi har bestämt oss för att sova kvar, det känns skönt att kunna lägga Signe för kvällen och slippa dra upp henne för hemfärd senare.
Ring mvc och hör om inte Carin kan göra ett UL bara för att försöka se könet. Dom har ju alla grejor kvar men får inte göra pga att det inte finns läkare på plats. Men ni har ju redan kollat att allt är bra så då borde ni ju kunna få en titt på egen begäran :)
Jajamen från o med den höst dom fyller 3 är det avgiftsfritt med 15 timmar. Så ja undrar om vi ska ta steget att byta till dagis nu, vi ska ju ändå göra det så Neo får med sig kompisar när han börjar förskolan sedan.
Hihi tjejmamma jag pratade med min syster om det där igår, jag var helt bombsäker påa tt jag var en pojkmamma och att vi kulle få en till kille, men så kom lilla Stella :) Kändes konstigt på nått sätt, men helt underbart med en av varje!
Vi gjorde UL i gävle och fick inte veta vda det var eller hon försökte titta i ca fem minuter och puttade på magen men kunde inte se, så iof så försökte hon ju verkligen att se vad det var. Jag hade oxå gärna veta för det praktiskta och som du sa så är jag lika när det gäller om man kunde få veta dag och tid punkt när bebben ska komma ut=) fast nu ska vi få planerad igångsättning så en månad i förväg kommer jag/vi få en tid för det och på nått sätt känns det skönt så kan man planera bättre och se till att dom andra tre barna har nått ställe att vara på=)