Förkylningsnatt

Inatt blev en typiskt förkylningsnatt. Om inte Signe vaknade och snorade så vaknade jag av att jag hostade eller var täppt. Drygt. Det värsta är ju iaf Signe såklart. Tänk er själva när man är riktigt snorig och vaknar upp och det är alldeles täppt. Det är ju jobbigt för en själv att inte kunna andas alls genom näsan, men för en sån liten tjej måste det kännas panik. Nu var hon ju inte täppt, men hon var otroligt snorig så jag var tvungen att ta nässugen. Och den är ingen favorit hos henne när hon är helvaken ens, så halvvaken mitt i natten blev ingen hit. Hon blev jätteledsen och stortjöt när jag sög ut snoret. Hon gjorde inte ens speciellt mycket motstånd utan bara grät och snörvlade. Stackars liten var så trött. Som tur var gick det ju ganska snabbt eftersom hon inte skruvade på sig och efter en stund i min famn blev hon lugn igen.

Imorse när Signe var pigg och ville upp, det vill säga kvart över 6, var jag otroligt trött! Så när hon sov förmiddag i 2,5 timme passade jag på att sova i 2 timmar också. Det var välbehövligt för förkylningen kändes bättre sen. Något mer som vore välbehövligt är en dammsugning här hemma. Men det är mycket viktigare att jag fungerar som mamma och människa än att vi har rena golv. Faktiskt.

På eftermiddagen åkte vi till Helene. Vi gick och hämtade Klara på förskolan medan Signe sov i vagnen och sedan lekte vi ett tag hemma hos dom innan vi for hem och käkade middag.

Signe gick lite själv med gåvagnen idag. Jag är lite mesig och vågar inte släppa henne när det gäller både det ena och det andra för jag är rädd att hon ska göra illa sig. Jag vet att barn lär sig genom att slå sig, men jag känner att jag vill försöka förhindra det sålänge det går eftersom hon är så liten ännu. Så därför gick jag med mina händer under hennes armar fast i luften och då staplade hon på i några steg innan hon tappade balansen lite. Hon går rätt fort med vagnen nu fastän vi har dragit åt skruvarna väldigt hårt. De bakre hjulen rör sig inte alls så hon får nästan fösa den framför sig.
Hon har mer och mer börjat försöka komma upp på alla fyra och gunga lite också. Eller det ser mer ut som ett juckande faktiskt! Så nu har nog intresset för att röra sig själv börjat komma.

Nu har jag kollat på Äntligen Hemma och DH. Men vad fasen är det som händer i DH?! Ska nästa avsnitt börja där detta slutade eller var det bara en lite förhandstitt så att man inte behöver se nå mer eftersom man ändå vet hur det kommer bli?

Nu ska jag läsa lite bloggar och sedan fika lite innan det är sängdags. Per kommer nog snart hem från innebandyträningen.



Kommentarer
Postat av: Anna Brolin

Vi la tegelstenar i Isaks vagnen så han fick lite tyngd, då gick det lättare för honom att gå med den och inte så fort att mamma fick hjärtsnörp heller =)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback