Sprutor, ajaj...

Igår var jag och Signe hemma hela dagen. Jag satte potatis och frön i landet. Rädisor, Sallad och Ruccola. Sen rensade jag rabatten så nu kan jag sätta ner blommorna som mamma köpte till mig när vi var på Mobackes. Såg bara en spindel i landet och sedan en likadan i rabatten. Som dock återkom med jämna mellanrum... Men det gick ändå bra. Fast jag stod inte på knä och rensade. Då kommer jag lite väl nära... Så arbetsställningen är väl inte kanon kanske. Men än så länge får det duga.

Signe badade igår. Men gud så hon plaskade! Har aldrig plaskat sådär mycket tidigare. Det var roligt att se!

Idag har Signe vaccinerat sig. Fick två sprutor, en i vardera lår. Den ena är mot massa saker och ingår i vacccinationsprogrammet. Men den andra är en speciell mot Hjärnhinneinflammation och den ingår inte utan kostar 730:-. Och den ska också sprutas in i tre omgångar, som den andra, vilket innebär 730x3. Men det är det värt. Skulle vara fruktansvärt om hon skulle insjukna i det och så går det illa bara för att vi snålade. Nä, då får vi hellre snåla in på något annat.
Den första sprutan gick bra. Hon sa inte ett ljud. Bara sög i sig av sockerlösningen som jag fick ge henne medan Margit stack. Den andra däremot (som vi dessutom pröjsat 700 pix för!)... Aj aj aj. Den gör tydligen väldigt ont att få. Hon panikskrek verkligen. Vilket självfallet resulterade i att jag också började toklipa. Eller toklipa och toklipa, tårarna rann iaf. Men shit så jobbigt det var. Det skär verkligen i bröstet på en. Och Signe gråter ju aldrig sådär annars så man är inte van heller. Var sådär hon skrek när Per var ensam med henne. Jisses, jag skulle aldrig klara 20 minuter med sån där gråt! Gillar inte när sötfisen har ont.
Men efter en stund var allt bra och Signe log igen. Hoppas bara hon slipper feber.

Var väldigt nära att skratta idag. Hon tjöt verkligen av förtjusning när Per skojade med henne i eftermiddags. Men icke. Jag trodde hon skulle skratta varje dag efter första skrattet, men så vart det visst inte. Men hon låter för härligt när hon tjuter av lycka också :)

Nu ligger den lilla sötgrisen och sover lite. Blev lite sent... men förhoppningsvis vaknar hon snart så att det sängdags före nio. Per är på golfbanan, så jag känner mig lite ensam just nu.

Opps! Jag får väl bita i den? Det prasslar så härligt och smakar så gott!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback