Tiden rusar förbi oss

Tiden bara rusar iväg. En ny vecka har redan inletts och jag har tappat fotfästet när det kommer till bloggandet. Känns trist, för jag vill verkligen uppdatera. Jag fotar inte mycket numer heller, iaf inte på veckorna. Så det finns kanske inte så mycket att visa? Jag måste fixa klart bröllopsbilderna och göra ett inlägg om nyår iaf. Det måste jag.

I helgen har vi vart på 2-års kalas med föräldragruppen och efter det for vi på innebandy en sväng. Vi har inte träffat de andra i föräldragruppen sedan i somras, så det var kul att ses! Tyvärr var det tre barn borta som jag och Signe gärna hade träffat. Två var sjuka och en har flyttat söderut.

Barnen lekte och fick fiska fiskedamm! Mycket uppskattat! Signe blev superglad när hon fick napp och det visade sig vara ett paket på kroken.

Det har vart superkallt hela helgen så vi har inte vart ute och lekt något alls. Tur för Signe att hon sover ute så att hon får lite friskluft iaf. På tal om sova. Idag hade hon inte velat sova något alls på förskolan. Jag slutade tidigt idag och hämtade henne redan vid 14 för vi skulle iväg på hennes första "tandläkarbesök" och 2-års kontroll på bvc. Hon var sprudlande glad och hade tjattrat som bara den hela dagen. Verkade inge trött alls med andra ord.

Båda besöken gick jättebra! Signe pratade på och visade upp sina färdigheter. Margit, vår bvc-sköterska, blev väldigt imponerad och trodde inte att hade sett något "förstabarn" med sånna färdigheter som Signe. Hon pratar som sagt oavbrutet, har ett ordförråd som är obegripligt, kan alla färger, räknar till 20 med lite hjälp efter 15, plus en massa annat. Klart att man blir lite stolt!

På vägen hem slocknade Signe. Hon var helt slut. Så hon fick sova kanske en kvart innan vi var hemma. Man kan tycka att hon borde vart trött och somnat som en stock ikväll då istället. Men inte vår Signe minsann... Jag fick sitta i hennes rum närmare en timme tror jag. 19.40 var klockan när hon sov. I och för sig lite tidigare än vanligt, men hon låg och sjöng och donade innan hon kunde slappna av och somna.

Idag var Per och tog bort "bollbandaget". Han blev alldeles chockad när han upptäckte att han knappt kunde röra de friska fingrarna på högerhanden. Efter att ha vart helt still i tre veckor behöver de tränas igång. Han blev sjukskriven ytterligare 2 veckor, så nu är det totalt fem veckor kvar. Han kommer fortfarande inte att få belasta högerhanden alls. Så nu får han sjukgymnatisera med sin högerhand. Han kan iaf köra bil och tok sig en provtur ikväll. Vi får hoppas att rörligheten kommer igång snart.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback