Instängd...

Igår morse sov jag till elva. Jag älskar helgerna! Jag har tur som har en rätt morgonpigg sambo och Signe har tur som får spendera lite tid på tu man hand med sin pappa.

Per hade innebandymatch igår. De vann med 29-2... Kul. Jag och Signe var hos mamma och pappa under tiden. Vi anade att matchen inte skulle bli så spännande så Signe fick leka och träffa mormor och morfar istället.

Imorse bad jag Per stänga dörren till Signes rum när han gick upp och åt frukost för hon sov fortfarande vid 7. Och eftersom det inte händer ofta, så kändes det som att hon kanske bara slumrade lite och skulle var lättväckt. Nästa gång jag tittade på klockan var den 8.30! Jag hörde ett ljud långt borta, och det första jag tänkte var att Per inte hade öppnat dörren! Nä, den var stängd. Jag tyckte jättesynd om Signe eftersom hon kanske hade vart vaken länge (hon sover ju aldrig längre än till tjugo över sju numer) och gråtit utan att jag hade hört henne. Hon hade inte ätit nåt på natten heller, så hennes mage måste vart jättetom! Men hon hade inga tårar på kinderna och hon bara jämrade sig lite... Det jobbiga var att jag inte visste. Jag visste inte om hon hade sovit ända till halv nio eller om hon hade legat vaken sedan halv åtta.
I vilket fall så slukade hon vällingflaskan i ett nafs och sedan var hon på topphumör och sa bapa hela morgonen. Så hon verkade inte känna någon ilska mot sin pappa för att han stängde in henne iaf... Eller så menade hon lampa då hon såg all adventsbelysning. Det är en tolkningsfråga :)

Signe blev inte trött förrän framåt elva, så troligen sov hon rätt länge iaf. Då for vi ner på Öppna Förskolan så att hon fick sova i vagnen där. Hon vaknade vid halv ett när de andra ur vår grupp kom så då blev det full rulle! Det är så roligt att se dom tillsammans, nu när de kan ta sig fram. När Maja kröp ut ur lekrummet följde Signe efter och sedan satt de en stund utanför och snackade med varandra! Mysungar!

Vi har vart på babysim idag också. Signe sov bara tio minuter i bilen påvägen dit. Hon var dödstrött men kunde inte slappna av utan bara skrek samtidigt som hon blundade. Så jag fick luta mig till framsätet där hon sitter och humma i hennes öra. När hon tystnade sov hon redan.
Hon var ändå jätteglad på simmet! Tyckte nog att det var roligt att bada både med mamma och pappa den här veckan.

Ikväll har jag satt in massa bilder i Signes album. Måste försöka göra det oftare så att det blir gjort någon gång.

Imorgon är det rytmik! Det ska bli skoj!

Nu ska jag snart sova. God natt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback